BåtenSeglingsfunderingarTips och rådUtrustning

Tankar om segel

Swan 60 Sula med fock, stagsegel och stor på väg över Biscayabukten

Jag fick en förfrågan från redaktionen på Oceanseglingsklubbens medlemstidning Oceanseglaren att skriva en kort artikel om mina tankar om segel för långfärdsbåtar. Det resulterade i texten nedan som beskriver mina tankar utifrån de erfarenheter jag haft från att ha seglat ombord olika båttyper med olika rigg under olika väderförhållanden under mina år på havet.

Den bästa lösningen på rigg och segelsättning beror på vad man utgår ifrån för båt; ketch, slup, skonare eller annan riggtyp, masthead eller fraktionsrigg, kutterstag eller inte, rullsegel eller inte, enkelskrov eller katamaran osv. Sen beror det på hur och var man skall segla, blir det hårdvindsegling på höga latituder, passadvindssegling, kappsegling eller en kombination och hur många kommer det vara i besättningen och vilken erfarenhet har de samt hur stor är båten och budgeten. 

Då jag varken är segelmakare eller riggare blir det ingen fördjupning av segelmaterial eller riggdetaljer utan mina tankar om vad jag kommit fram till fungerar efter att ha seglat på ett 30-tal olika typer av båtar under olika förhållanden på världshaven och de motiv jag har för de tankarna, åsikter och inte fakta således.

Sarita, vår Solitaire 52, med genua, stagsegel och storsegel som ger en bra spalteffekt och fler alternativa segelsättningar

Ketch eller slup

Den bästa kompromissen i min värld, där säkerhet går före fart och om storleken gör det möjligt, en kutterriggad ketch, gärna med dubbla förstag om passadvindssegling planeras. På en mindre båt, där en mesanmast är mest är i vägen, föredrar jag en masthead riggad slup med ett inre förstag.

Motiven för en ketch är fler: 

  • Det gör att segelytan på båten kan delas upp och då blir varje segel mindre och lättare att hantera samt variationsmöjligheterna för att hitta rätt segelkombination för balans i båten i olika vindstyrkor blir flera. 
  • Ett revat mesansegel fungerar utmärkt som ankarsegel och lugnar båtens rörelser när man svajankrar (utan mesan är ett ankarsegel en bra investering).
  • Ett revat mesansegel tillsammans med ett stagsegel (eller fock) skotat i lovart gör det lätt att balansera båten när man drejar bi.
  • Man kan använda ett mesanstagsegel, ett lätthanterligt lättvindssegel som hissas i mesanmasten. 
  • Ett ställe att ha radarantennen på

Det finns nackdelar förstås, en “extra” mast gör att utrymmet både på och under däck blir begränsat, en bimini kan bli komplicerat att ha permanent och om man är ute efter fart så är slupen effektivare.

En Swan 65:a med inre förstag med mesanstagsegel hissad och ett stagsegel för att komplettera grundsättningen med mesan, stor och genua.

Kutterrigg

Kutterriggen med ett inre förstag har samma huvudargument som med ketchen, fler segel ger lätthanterlighet och fler alternativ. Det inre förstaget får gärna vara en löstagbart så det kan tas bort om man behöver kryssa snabbt och mycket. Stagseglet förstärker spalteffekten och ger en mer centrerad låg segelyta som undviker att skopa vatten när det lutar i hög sjö. Det inre förstaget är en bra plats att kunna hissa ett stormsegel på, antingen ett förstärkt stagsegel eller en speciell stormfock. Om man dessutom har en masthead rigg så finns backstagen som då motverkar det inre förstagets drag på masten. Med masthead och backstag slipper man också de bakåtsvepta spridarna som kan skava på storseglet men får hantera backstag som kompensation.

En kutterriggad Långedrag 326 (Artimisia II) som har ett storsegel med bindrev samt stagsegel och fock på rulle.

Passadvindssegling

Dubbla förstag är mest aktuellt vid passadens medvindssegling. Idealet är då att ha två försegel, en genua och en fock som har en höga skärningar för att undvika att skopa vatten, på var sitt förstag som bägge kan spiras ut med var sin spirbom, wing-to-wing. Att slippa storen med en ständig fara för gipp är inte bara bekvämt utan också säkrare.

Spirbommarna skall vara fixerade så de kan stå för sig själva, förutom lift både nedhal förut och akterut. Med rullrev kan man då reva från sittbrunnen när det kommer squalls eller vinden ökar. Dessutom kan van välja försegel efter vindförhållanden annars. Om det inte finns två förstag kan man ha det mindre seglet fritt, bara fixerat med halshorn, fallhorn och skothorn, igen bäst spirad. Då får man reglera segelytan enbart med det större seglet. Ett ytterligare alternativ är att spira ut stagseglet med en kortare spirbom, typ teleskopbom, från ett fäste på masten. Alla lösningar gör att storseglet kan beslås och bommen fixeras och man har en trygg gång i den akterliga sjön och vinden.

Sen bör ett lättvindssegel finnas med, förutom mesan, stor, stagsegel, fock och genua. Frustrationen på havet med för lite vind är vanligare än skräcken över för mycket. Med en ketch har jag nämnt mesanstagsegel, sen är det frågan om vad som skall hissas i stormasten, en Code Zero, gennaker, spinnaker eller något annat alternativ. Då de alla har olika för- och nackdelar nöjer jag mig med att konstatera att ett lättvindssegel bör vara med. Min personliga favorit är Code Zero, med en rulle är den relativt lätthanterlig och den kan användas i många vindvinklar.

För den mindre slupen gäller samma resonemang som för ketchen med ett stagsegel och gärna dubbla förstag för flexibilitet, lätthanterlighet och säkerhet, men då utan mesansegel.

Stormsegel

En Swan 60 med ett inre förstag där ett stagsegel som dubblerar som stormfock är satt.

Stormfock har nämnts redan som ett kraftigt stagsegel kan ersätta, men en stormstor står dock på listan över nödvändiga segel. En revad stor är alternativet men anledningen till varför jag föredrar en stormstor är erfarenheten av att ha doppat bommen till storseglet i vattnet under kraftiga krängningar i vågor under en storm. Den påfrestningen gjorde att det blev sprickor i masten vid kicken. Det, tillsammans med faran med en svängande bom, gör att jag prioriterar att använda en stormstor skotad i railen med bommen surrad centralt i båten. Förutsättningen är dock att masten har en separat likränna för stormstoren så den kan vara iskuren under segling och surrad i en säck på däck, eller runt bommen om storen är lösfotad. Den skall i alla fall kunna hissas snabbt och utan besvär vid behov. 

På den eviga frågan om rullsegel eller inte så har jag börjat lita på förseglens rullar så där överväger bekvämligheten och säkerheten att kunna reva från sittbrunnen risken för att systemet skall fallera eller problemen om seglet skulle gå sönder. På större båtar föredrar jag rullstor, men med negativt akterlik för att undvika trassel vid inrullning, säkerhet före fart. Nu börjar nya rullbommar komma som känns vettiga, men jag har ingen erfarenhet av systemen men de är ett alternativ. På mindre båtar föredrar jag bindrev med lazy jacks med ett segel som har tre rejäla rev. Men alternativen är många, liksom åsikterna om vad som fungerar bäst, en av tjusningarna med segling.

På väg över Kattegatt med bottenrevad stor med lazy jacks ombord Swan 59:an Shadowfax.


För mer tankar, erfarenheter råd och tips om att segla bortom horisonten finns min bok med samma namn att köpa. Klicka här för att få mer information om innehållet och hur du beställer boken

Views: 83
Share Button

Magnus Lindén

Jag, Magnus Lindén, som skapat denna hemsida är en person vars passion för segling och upplevelser förknippade med segling började i tonåren och har följt mig genom åren även om formen och omfattningen skilts sig åt över tid. Det har varit en tonårstid med träbåtar, en karriär som charterskeppare på världshaven, en period som frilansjournalist för båttidningar i kombination med leveransseglingar, en lugnare tid med familjeliv, 8-5 jobb och semestersegling i skärgården och nu en upptrappning av båtlivet igen med inköp av en Solitaire 52:a som ligger i Medelhavet. Erfarenheterna från mitt seglarliv har jag samlat i boken Bortom horisonten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *