FrÄn skÀrgÄrds- till oceansegling
Att kunna hantera kontakten med myndigheter smÀrtfritt Àr en viktig ingrediens för en lyckad lÄngfÀrdssegling. Att segla i Europa har underlÀttats genom Schengenavtalet, Àven om det i en del lÀnder verkar som tolkningen av reglerna inte bara Àr omrÄdesanpassat utan ocksÄ skiljer sig pÄ individnivÄ. Till och med kan dagsformen hos samma individ göra att det skiljer sig frÄn olika tillfÀllen, men ocksÄ hur man sjÀlv agerar.
Vi har klivit iland och bĂ„ten vi bott pĂ„ de senaste Ă„tta Ă„ren, och seglat med de senaste tretton Ă„ren, i Medelhavet Ă€r sĂ„ld. Det var ett beslut som inte kom hastigt utan har mognat fram under en lĂ€ngre tid. Ăven om beslutet kĂ€ndes rĂ€tt sĂ„ var det kĂ€nslomĂ€ssigt svĂ„rt att lĂ€mna Joniska havet, seglingsomrĂ„det som vi lĂ€rt kĂ€nna och tycker sĂ„ mycket om. MĂ„nga av de skĂ€l vi hade för att flytta ombord pĂ„ vĂ„r bĂ„t i Medelhavet och vĂ„r livstil dĂ€r har vi upptĂ€ckt Ă€r lika viktiga för vĂ„r flytt till fjĂ€llvĂ€rlden. Den fria horisonten till havs har ersatts av den vidunderliga utsikten pĂ„ kalfjĂ€llet. Seglen har ersatts av apostlahĂ€star eller skidor.
Jag har en lÀgenhet i TÀnndalen med tvÄ plus tvÄ bÀddar med milsvid panoramautsikt över orörd fjÀllnatur som du kan hyra. FrÄn dess altan kan man se TÀnndalssjön och TÀnnÄn under RödfjÀllet, VÀttafjÀll och de norska fjÀllet Viglen. Utanför dörren börjar preparerade skidspÄr som totalt strÀcker sig runt 300 km i omrÄdet och med mellan fem och tjugo minuter med bil sÄ har du tillgÄng till tre av Sveriges bÀsta skidomrÄden, TÀnndalen, FunÀsdalen och Ramundberget som tillsammans har runt 120 nedfarter.
âUtan grundstötning ingen grundlig utforskningâ var lĂ€nge mitt motto nĂ€r jag seglade i Stockholms ytterskĂ€rgĂ„rd pĂ„ 70-talet och grynnorna lĂ„g tĂ€tt och sjökorten var osĂ€kra med information frĂ„n 1800-talet. Ibland var grundstötningarna definitivt handhavandefel som nĂ€r vi gick pĂ„ fel sida om en prick vid Karlsborg pĂ„ vĂ€g ut i VĂ€ttern med en gammal R-10:a vi köpt i Norge. Sen har det blivit en hel del bottenkĂ€nningar pĂ„ vĂ€rldshaven dĂ€r min mest genanta grundstötning Ă€r ocksĂ„ den mest spektakulĂ€ra. LĂ€s mer om mina grundkĂ€nningar.
Den sjunde juni hade vi anlÀnt till marinan i Oieras, en förort till Lissabon, i vÀntan pÄ att fortsÀtta vÄr segling till Porto Santo och Madeira. HÀr hade vi tid för bÄtfix, utforskning av Lissabon med omnejd och att vÀnta pÄ förstÀrkning av besÀttningen för de runt 475 NM av segling över havet till Porto Santo som vÀntade. Seglingen blev tuff till en början med kulingvindar men det lugnade sig nÀr vi nÀrmade oss Porto Santo och Madeira som vi ocksÄ gjorde vandringar pÄ innan hemfÀrden med flyg.
Ovni 385:an Ikigai befann sig i spanska Vigo pÄ sin vÀg söderut lÀngs Portugals kust. Ombord var Àgare och skepparen Tompa, Amanda och jag. MÄlet var Lissabon för att dÀrifrÄn sen segla till Madeira. Starten blev inte som tÀnkt dÄ motorn gav upp sÄ det blev ett oplanerat stopp i Baiona för att vÀnta pÄ en reservdel innan fÀrden fortsatte, och dÄ med dagsseglingar lÀngs kusten vilket Àr ett trevligt alternativ för segling lÀngs Atlantkusten.
Efter seglingen över Biscaya var Ikigai, Tompas Ovni 385, med besĂ€ttning i Galicien, redo att utforska mer av omrĂ„det kĂ€nt för sina vikar (“rior”) med fina ankarplatser och smĂ„ fiskesamhĂ€llen med marinor. Det finns ocksĂ„ öar i de flesta av riorna som gör seglingen bĂ„de vacker och mer utmanande. Denna del handlar om vĂ„r segling i den spanska delen av Galicien, frĂ„n Viveiro pĂ„ nordkusten till Vigo pĂ„ vĂ€stkusten strax norr om grĂ€nsen till Portugal.
VĂ„ren 2025 fick jag möjligheten att segla med en Ovni 385 frĂ„n Frankrike till Madeira via Galicien och Portugals Atlantkust. Det var Tompa, en seglarvĂ€n frĂ„n Oceanseglingsklubben, som hade köpt bĂ„ten “Ikigai” och behövde gastar och jag kunde hĂ€nga med hela vĂ„ren och försommaren med bĂ„ten till Madeira. Det hĂ€r Ă€r den första delen i beskrivningen av seglingen, frĂ„n Les Sables-dÂŽOlonne pĂ„ Frankrikes vĂ€stkust över Biscaya till Viveiro pĂ„ Spaniens nordkust.
Ăver Ă„ren har jag seglat pĂ„ ett 50-tal bĂ„tar och haft över tusen personer ombord som besĂ€ttning och/eller gĂ€ster. Om jag skall lĂ„ta fördomarna flöda fritt sĂ„ finns det lite stereotyper som gastarna kan kategoriseras i, alltifrĂ„n Besserwissern till Instrumentjunkyn. Man kan nog kĂ€nna igen sig i flera stereotyper samtidigt, vilka kĂ€nns trĂ€ffande för dig? Och vilka andra karaktĂ€rer har du trĂ€ffat ombord?
Den 21 maj lÀmnade vi Monemvasia pÄ Peloponnesos östkust för att köra ner till dess södra spets och besöka strÀnderna vid staden Viglafia som ligger mittemot ön Elafonisos. à terigen gick fÀrden mestadels uppe pÄ slingriga bergsvÀgar genom olivlundar och smÄ bergsbyar med stenhus innan vi nÄdde sydkusten pÄ Peloponnesos östra finger. DÀr vid kajen för fÀrjan över till ön Elafonisos hittade vi ett trÀd vi kunde stÀlla oss under som Ätminstone delvis gav skugga frÄn den allt hetare solen.
Den 14:e maj vaknade vi i vĂ„r lilla husbil pĂ„ en liten skogsvĂ€g i en olivlund i bergen. Vi var pĂ„ vĂ€g frĂ„n Peloponnesos vĂ€stkust över bergen till bukten mellan dess vĂ€stra och mittersta fingrar de halvöar som sticker ner söderut pĂ„ Peloponnesos. Efter en fika pĂ„ vĂ€gen utanför, ingen bil hade passerat under tiden vi varit dĂ€r sĂ„ det kĂ€ndes sĂ€kert att sitta pĂ„ vĂ€gens södersluttning och fĂ„ lite vĂ€rmande sol medan vi tog vĂ„rt morgonfika.Â
Den 7 april 2024 lĂ€mnade vi Niforeika beach pĂ„ Peloponnesos för att fortsĂ€tta vĂ„r roadtrip pĂ„ Peloponnesos ii Grekland. Vi hade bestĂ€mt att försöker utforska det vi stötte pĂ„ och inte har nĂ„gra bestĂ€mda planer nĂ€r det gĂ€llde varken tid eller platser. Vi ville uppleva de saker som kĂ€ndes mest intressant för stunden och inte följa en uppgjord plan med besök pĂ„ rekommenderade turistorter.Â
Har du planer pĂ„ att segla till och i Medelhavet, eller kanske Ă€nnu lĂ€ngre, eller har du redan startat en sĂ„n seglats eller har en bĂ„t i Medelhavet, dĂ„ kanske heldagskursen “Kasta Loss” frĂ„n Kryssarklubbens sektion Medelhavsseglarna kan vara för dig. Eller ett kvĂ€llsföredrag i Stockholm om Att segla bortom horisonten och hur det Ă€r att bo ombord permanent den 2:a april. Gemensamt Ă€r att jag hĂ„ller i bĂ€gge sĂ„ vĂ€lkomna om ni har tid och lust.
I början av april 2024 lÀmnade vi vÄr stuga i TÀnndalen dÀr fjÀllen var tÀckta av snö och renarna sprang runt pÄ vÀgarna med Ärskalvarna. Vi stÀllde kosan söderut mot vÄr bÄt Sarita i Grekland. Vi ville göra henne fin för kommande visningar och trÀffa mÀklaren igen eftersom hon var till salu. Vi hade utrustat vÄr VW Caddy maxi med en madrass att sova pÄ, en gardin mellan last och förarutrymmet, en vattendunk, en 12 V kyl och ett enkelt enlÄgigt gaskök. Vi kÀnde oss redo att leva husbilsliv ett tag framöver.
Jag fick en förfrÄgan frÄn redaktionen pÄ Oceanseglingsklubbens medlemstidning Oceanseglaren att skriva en kort artikel om mina tankar om segel för lÄngfÀrdsbÄtar. Det resulterade i texten nedan som beskriver mina tankar utifrÄn de erfarenheter jag haft frÄn att ha seglat ombord olika bÄttyper med olika rigg under olika vÀderförhÄllanden under mina Är pÄ havet.
Det Ă€r inte bara vid stadskajer och i en del marinor som det kan behövas ankras med stĂ€vankare och linor i aktern. PĂ„ mĂ„nga lite trĂ„nga naturhamnar i framför allt Grekland och Turkiet sĂ„ krĂ€vs det att man har linor i land för att fĂ„ rum fler bĂ„tar och för att det inte Ă€r tillrĂ€ckligt grunt mitt i vikarna för ankaret att fĂ„ fĂ€ste. MĂ„nga vikar Ă€r ganska djupa i mitten med en lutning upp mot land och det borgar för att om man drar ankaret mot land sĂ„ fĂ„r man bĂ€ttre grepp i den “uppförsbacke” man fĂ„r nĂ€r man ankrar mot land.Â
Skillnaden mellan vad jag benÀmner en stadskaj och marina Àr att stadskajen drivs av staden medan marinorna Àr privatÀgda och dÀrmed ofta Àr större, har mer service och drivs kommersiellt. MÄnga stadskajer i Medelhavet har inga permanenta förtöjningslinor utan man förvÀntas anvÀnda sitt eget ankare vid tillÀggningen Àven om fler och fler av stadskajerna börjar installera förtöjningslinor. Hur vi ombord Sarita brukar lÀgga till och hur man kan hantera om man fastnar i varandras ankare handlar LÀgg till Medelhavet del 2 om.
En av de stora skillnaderna mellan att segla i svenska farvatten och bortom horisonten Àr hur man ankrar i vikar och lÀgger till i marinor. Ombord pÄ Sarita har vi genom att segla i Grekland och Turkiet ett tiotal Är fÄtt trÀna i tillÀggningar. Vi har oftast varit tvÄ personer ombord pÄ en 16-meters 20 ton tung segelbÄt med ganska lÄng köl, inte helt lÀttmanövrerad med andra ord. Men vi har haft en bogpropeller vilket har underlÀttat. Del 1 kommer att handla om att lÀgga till i en marina som har permanenta förtöjningslinor vilket Àr vanligt i Medelhavet, man behöver dÄ inte anvÀnda sitt eget ankare. Senare inlÀgg tÀcker tillÀggning vid kaj med eget ankare vilket Àr vanligt vid stadskajerna, svajankring i vikar och ankring med linor iland.
Det Ă€r alltid trevligt nĂ€r uppskattning kommer helt överraskande. Ett mail om ett pris jag aldrig hört talas om som jag vunnit för artiklar i en medlemstidning pĂ„minde mig om ett annat pris. Ett pris som jag heller aldrig hört talas om som jag tilldelades pĂ„ 70-talet efter en rĂ€ddningsaktion i TrollhĂ€tte kanal frĂ„n bĂ„ten jag dĂ„ var delĂ€gare i.Â
I det hĂ€r inlĂ€gget delar jag med mig av de erfarenheter och lĂ€rdomar jag fĂ„tt av att hamnat i hĂ„rt vĂ€der till havs. Ăven om jag seglat ett tiotal Atlantöverfarter och fram och tillbaka mellan USA:s östkust och VĂ€stindien mer Ă€n en handfull gĂ„nger sĂ„ har jag varit med om vĂ€ldigt fĂ„ riktig otĂ€cka stormar. Jag har sett det som en en av mina viktigaste uppgifter som skeppare att minimera risken för att hamna i riktigt svĂ„ra ovĂ€der Ă€ven om de Ă€r nĂ€stan omöjligt att undvika det helt. Men trots min ambition har det blivit en hel del kulingar, nĂ„gon storm och Ă€ven erfarenheter frĂ„n tvĂ„ orkaner, en för ankar pĂ„ USA:s ostkust (Gloria 1985) och en till havs (Frances 1996).Â
Hur man skall hantera hĂ„rt vĂ€der till havs Ă€r ett kĂ€rt Ă€mne med nĂ€stan lika mĂ„nga Ă„sikter som ankring och ankare, och de flesta har en historia att berĂ€tta om hur mycket det blĂ„ste nĂ€r de var ute pĂ„ havet. Ăven om jag genom planering försökt minimera risken för att hamna i ovĂ€der Ă€r det i stort sett omöjligt att undvika pĂ„ lĂ€ngre havspassager, speciellt i omrĂ„den med lĂ„gtrycksbanor. I tvĂ„ inlĂ€gg delar jag med mig av mina tankar och erfarenheter om hĂ„rt vĂ€der till havs och börjar med förberedelser.
Vintern kom tidigt till à svallen 2023, redan i början av oktober kom den första snön. Det ovanliga var att den inte smÀlte undan utan lÄg kvar och fylldes pÄ. Vi skulle fÄ en hÀrlig lÄng snörik vinter dÀr vi kunde utnyttja bÄde de runt 300 km skidspÄr som prepareras i omrÄdet och de sex omrÄden för utförsÄkning som finns i FunÀsfjÀllen. Allt inom rÀckhÄll frÄn vÄr stuga 800 meter upp mot trÀdgrÀnsen i TÀnndalen, i omrÄdet à svallen. DÀr kunde vi njuta av utsikten över RödfjÀllet, VÀttafjÀllet, Storvigeln i Norge, SvansjöklÀppen och HamrafjÀllet frÄn vÄr veranda nÀr vi inte var ute och Äkte skidor.
TvĂ„ vackra trĂ€bĂ„tar frĂ„n 1900-talets början delar plats i en lada vid Höga kusten, Magda IV som jag var delĂ€gare till pĂ„ 70-talet och Ester. Gemensamt Ă€r att de har renoverats av Bo Eriksson som jag kontaktade nĂ€r jag hade vĂ€garna förbi med en förhoppning om att fĂ„ Ă„terse “min” gamla bĂ„t, men jag fick sĂ„ mycket mer Ă€n det.
En epok i vÄra liv avslutas och dÀrmed kan en ny fas ta sin början. I tolv Är har vi fÄtt de finaste upplevelserna tillsammans med Sarita och vi kÀnner stor tacksamhet för allt hon gett oss. Men det Àr med blandade kÀnslor vi lÀmnade henne i Cleopatra Marina och startade resan norrut.
Ăven om vi inte uppdaterat vĂ„r blogg pĂ„ över ett halvĂ„r kan de som följer oss pĂ„ vĂ„r Facebooksida se att det har hĂ€nt en hel del Ă€ndĂ„. Detta inlĂ€gg sammanfattar hur vi köpte en VW Caddy maxi och körde till Grekland för att tömma Sarita pĂ„ vĂ„ra personliga Ă€godelar efter vi tagit upp henne pĂ„ land och satt upp henne till försĂ€ljning samt vĂ„r resa till stugan i TĂ€nndalen dĂ€r vi bott under hösten och vintern med undantag för en resa till Nordnorge under september.
