Under oceanpassager kan man segla i veckor utan att se något annat än fria horisonter vilket är en del av den speciella upplevelsen som långfärdssegling innebär. Det innebär också att segla på natten och att ha ett system för vakter med uppsikt dygnet runt och komma in i rutiner till havs, men även att styra i havsvågor och leva ombord en båt som är i ständig rörelse. Läs mer om vad ska man tänka på och hur det kan se ut ombord.
Bokrean är slut för denna gången men boken ”Bortom horisonten” kan fortsatt köpas för ordinarie pris 130:- plus frakt av författaren på hemsidan. ”Bortom horisonten” är en bok full med råd och tips illustrerade med egna erfarenheter om hur det är att segla bortom horisonten. Boken innehåller mina tankar och erfarenheter efter att ha seglat över 100 000 sjömil ombord på ett 50-talet olika båtar under ett halvt sekel. Vad jag skulle vilja ha vetat innan jag gav mig iväg bortom horisonten.
Som det mesta med båtar är vilken utrustning man skall ha ombord en kompromiss. Ju fler prylar desto större bekvämlighet och säkerhet men också högre kostnader, tyngre båt och fler saker som kan gå sönder med resultatet att mer tid spenderas till reparationer och mindre till upplevelser. Listan nedan är långt ifrån komplett men ger en fingervisning om vad jag tycker är viktigt att tänka på när man utrustar båten för segling bortom horisonten.
Seglingsrutter och seglingsområden bestäms bland annat av hur man seglar; om man endast seglar på semestrarna, antingen i närområdet eller bit för bit, har tagit långledigt en begränsad period eller seglar på heltid. En annan viktig parameter är världsvädret där passadvindar och orkansäsonger är viktiga att förhålla sig till.
Den ideala båten är den bästa kompromissen, det finns ingen båt som uppfyller alla kriterier samtidigt. Vad som är den bästa kompromissen kan skilja sig markant beroende på personliga preferenser hos de som skall köpa båten samt var och hur den skall användas, vilket också kan ändras under livets gång. Hur går man då till väga för att hitta den ideala kompromissen?
När båtmässan Allt för sjön slår upp dörrarna i andra veckan på mars så finns det mycket att hämta för de som vill segla bortom horisonten, oavsett om det är på egen köl, med charterbåt eller som betald besättning. Ett långseglarseminarium arrangerar av Svenska Kryssarklubben (SXK) och på Marina scenen i B-hallen finns många föredrag som kan vara intressanta för långfärdsseglare, framför allt på tisdag och torsdag.
Långsegling betyder olika saker för olika personer, men gemensamt är en längtan att segla bortom horisonten och skaffa nya erfarenheter och upplevelser. Vad är viktigt att tänka på inför man planerar att segla bortom horisonten, oavsett om det är semesteretapper eller som livsstil
En del som ger sig av på en långfärdssegling drar iväg och ser vad som händer medan andra vill förbereda sig minutiöst. Det finns inget rätt eller fel utan mer vad som fungerar för just dig som går i tankarna att segla bortom horisonten. Det är mycket att tänka på innan avsegling och att kunna ta del av erfarenheter från de som redan varit iväg kan vara ovärderlig hjälp. Var kan man söka information om man planerar att segla bortom horisonten, både på nätet och i föreningar.
Det finns många fantastiska områden i världen som är tillgängliga även för den som inte har en egen båt. Charterindustrin har vuxit sig stor och etablerat sig i de flesta länder som lockar med bra segling och en skärgård. Det finns flera olika sätt att hyra båt på, vad som är bäst beror på hur mycket man vill segla själv, servicenivå och hur mycket pengar man kan och vill investera i seglingsupplevelsen.
Det vanligaste sättet att hyra båt på är så kallad ”bareboat”, man hyr en båt utan besättning. Då gäller det att få koll på att båten fungerar som det är tänkt innan avfärd och då kan det vara bra att ha en kontrollista. Jag har satt ihop ett exempel på en sådan som också kan fungerar vid en genomgång av den egna båten innan avfärd för längre segling.
Det har varit många trådar på sociala medier om försäkringar för båtar på långfärdssegling. Ämnet är aktuellt då man kan läsa om att Alandia har sagt upp många av sina försäkringar (och erbjuder nya till högre premie och förändrade villkor) och Pantaenius ställer högre krav på båtarna (riggålder och storlek på båt). Själv fick jag min försäkring uppsagd från Alandia, så jag försökte titta på vilka alternativen var och tänkte dela med mig av det arbetet och vad jag kom fram till.
Dags att summera upplevelserna från 5 500 sjömil från Marseille till Nassau ombord på katamaranen Azizam med videos och text. Vi är nu tillbaka till vår båt Sarita i Grekland även om upplevelserna ombord Azizam finns i färskt minne och en tacksamhet över att få varit med om seglingen och alla lärdomar vi fått under resans gång.
Solceller ingår i vår lösning för elförsörjning ombord och det finns mycket skrivit om detta (se länkar i inlägget), men frågan är hur man monterar dem. För att inspireras av hur andra har löst denna utmaning så gick vi runt i Lefkas marina bland de upp till 700 båtar som ligger där och såg vad andra hade för lösningar.
I ljuset av vad som händer på Atlanten med tre orkaner, varav Irma redan orsakat massiv skadegörelse, så känns det futtigt att rapportera om en natt med kraftiga vindbyar och åska. Men förutom att beskriva händelsen och känslan så kommer en del länkar till nyttiga appar och hemsidor för både väder, åska och seglarforum för byta av erfarenheter, och en del andra tips.
Sen sjösättningen har vi hunnit rädda en båt från att driva på klippor, haft ett ankarspel som fått spel, rensat dieseltanken från växande bakterier med hjälp av det billigaste hjälpmedlet ombord och sparat pengar med abonnemang där roamingavgiften är borttagen, betalt det nya seglingstillståndet i Grekland och rensat stränder från plastskräp. Och allt har gett nya kunskaper.
En del som ger sig av på en långfärdssegling drar iväg och ser vad som händer medan andra vill förbereda sig minutiöst. Det är mycket att tänka på innan avsegling och att kunna ta del av erfarenheter från de som redan varit iväg kan vara ovärderlig hjälp. Hos Oceanseglingsklubben bildas varje år en avseglargrupp av de som tänker göra slag i saken och börja sin segling bortom horisonten. En grupp som vill utbyta erfarenheter med varandra, en grupp som vi tillhör i år.
Att ta sig ombord i jollen utan hjälp har blivit mer och mer utmanande för mig med tiden. Inspirerad av en filmsnutt på Facebook om ett annorlunda sätt har jag nu upptäckt ett alternativt sätt att äntra gummibåten som är enklare och mer stilfullt än att försöka häva sig upp. Läs mer om hur det går till och se på filmen som steg för steg illustrerar tekniken.
Långfärdssegling för mig är ett sätt att leva där jag bara använder det jag behöver i ett så autonomt system som möjligt där jag samtidigt har friheten att upptäcka nya världar, alltid nära mig själv och de som finns omkring mig, i samklang med naturen. Det ger en tacksamhetskänsla som gör att jag börjat leta efter sätt att återgälda allt jag har upplevt och kommer att uppleva. Jag hoppas att jag kommer hitta aktiviteter som inte bara ger en inre tillfredsställelse utan också hjälper andra.
På långfärdssegling i tropikerna så kommer man förr eller senare till områden där sjökorten inte är tillförlitliga. Ibland är det sjömätning som är orsaken men ofta är det områden med korallrev och/eller atoller som är i ständig förändring. Då gäller det att lita på ekolodet och kunskapen att läsa djupet och bottentyp med hjälp av färgerna i vattnet, ”eye-ball navigation”. Modern teknik har också bidragit till att man trots undermåliga sjökort ändå kan öka säkerheten i navigationen som komplement till ”den visuella navigationen”.
Köp en bok full med råd och tips illustrerade med egna erfarenheter om hur det är att segla bortom horisonten. En bok som visar hur man kan förverkliga drömmen om att segla långt, och det behöver inte vara runt jorden.
Klicka på rubriken för att läsa mer och beställa!
När man hittat den bästa platsen för att ankra så gäller det att få ankaret att hamna på vald plats och att greppa. Då gäller det att ha ett bra samarbete mellan fördäcksgasten som hanterar ankarspelet, och rorsman vid rodret. I stort sett följer det fyra steg; först fäller man ankaret på vald plats, sen låter man kättingen löpa ut för att sedan stoppa kättingen försiktigt och med rätt längd. Sista steget är att backa på ankaret för att säkra greppet.
I skärgården så ankrar de flesta med ett häckankare med fören mot land och har därmed en sträckt ankarlina, för det är oftast en ankarlina med på sin höjd en bit kätting närmast ankaret. Med sträckt ankarlina så minimeras slitaget. Bortom horisonten ankrar man oftare på svaj och svaret på frågan om kätting eller lina är bäst på en långfärdsbåt är nog bägge, även om kättingen grunden och linan mer är komplement.
Innan man släpper ner ankaret måste man planera för att det skall fungera bra och man skall kunna sova gott på natten. Det handlar om att ha koll på förutsättningarna på den plats man skall ankra på. Det gäller hur skyddad den är, typ av ankarbotten, djupet, vilket utrymme för att svänga runt ankaret som finns beroende på grund och andra båtar.