Ankare och ankringTips och rÄd

Ankring bortom horisonten, del 1

Anegada
Bakom ön Anegada i VÀstindien ligger man skyddad frÄn AtlantvÄgorna, men det lÄga ön blockerar inte passadvinden.

Även om det blir vanligare med att ankra pĂ„ svaj, med ett ankare i fören fritt frĂ„n land, sĂ„ Ă€r vi inte speciellt vana med det i Sverige. Internationellt Ă€r svajankring mĂ„nga gĂ„nger att föredra, bĂ„de av praktiska och ekonomiska skĂ€l, och för lĂ„ngseglare i tropikerna Ă€r det den dominerande ankringsmetoden. Sen anvĂ€nds ofta ett stĂ€vankare nĂ€r man lĂ€gger till mot kaj eller en strand med linor iland. I en serie artiklar i Dagens BĂ„tliv kommer jag skriva om hur man ankrar sĂ€kert och vad som Ă€r en bra ankarutrustning nĂ€r man seglar bortom horisonten.

Vi Àr lite bortskÀmda med ankringsförhÄllanden i den svenska skÀrgÄrden dÀr ankarbotten ofta bestÄr av greppvÀnlig lera och platsen Àr skyddad frÄn vÄgor och vindar. Internationellt, speciellt i tropiska farvatten, vill man ha en svalkande vind och ankarplatserna Àr mer öppna vilket stÀller högre krav bÄde pÄ ankarutrustning och ankringsteknik, kunskap som kan vara bra att ha Àven om man seglar i skÀrgÄrden.

Carmela.ankarprofil
Svenska skÀrgÄrden Àr tacksam att ankra i med skyddade naturhamnar, bra ankarbotten och inget tidvatten. PÄ bilden syns min hÀr Nicholson 32 i solnedgÄngen förtöjd pÄ traditionellt svenskt vis med akterankare och förtöjningslinor till land i fören.

NÀr vi söker en natthamn i den svenska skÀrgÄrden letar vi efter en plats som har skydd frÄn sÄ mÄnga vindriktningar som möjligt, men framför allt har bra lÀ frÄn den vindriktning som vi hört pÄ vÀderrapporten. Platsen skall ocksÄ ha bra klippor som gÄr att lÀgga till vid, djupt Ànda intill och inga stenar runt om. Det ska ocksÄ vara lagom djupt med en bra ankarbotten för ankaret skall fÄ grepp. DÀr kan vi ligga tryggt och sÀkert med ett hÀckankare nedgrÀvd i skÀrgÄrdens lerbotten med fören förtöjd i en hanfot mot trÀd eller bergskilar i land. DÀr kan vi vandra pÄ solvarma klipphÀllar och njuta av ett kvÀllsdopp under försommarens lÄnga ljusa kvÀllar.

Sen har vi förmÄnen att segla i ett omrÄde dÀr det finns en kombination av tre saker som mig veterligen inte finns nÄgon annan stans och gör Sveriges kust unik. Det Àr avsaknaden av tidvatten, en fantastisk skÀrgÄrd med fullt av skyddade ankarplatser och allemansrÀtten. Just kombinationen Àr unik och gör att vi kan ankra i skyddade vikar med ett hÀckankare och fören förtöjd bara ett steg ifrÄn land, i stort sett var vi vill. Men Àven om segling i skÀrgÄrden Àr njutbar sÄ kan segling bortom horisonten locka, och dÄ blir det Ànnu viktigare att veta vad som förvÀntas nÀr det gÀller ankring.

En bÄt pÄ drygt 10 meter kÀnns ganska stor i skÀrgÄrden, men ute pÄ vÀrldshaven kommer den bÄten ofta vara den minsta pÄ ankarplatsen. Samtidigt som det finns stora skillnader pÄ hur ankring och förtöjning gÄr till sÄ finns det ocksÄ likheter, sÄ den kunskap man har byggt upp i den svenska skÀrgÄrden har man stor anvÀndning av pÄ andra platser. Att ha en gedigen ankarutrustning och bra ankringsteknik nÀr man seglar bortom horisonten Àr viktigt, det borgar för en god nattsömn och en behaglig tillvaro pÄ ankarplatsen.

Sanblas.lagun
I tropikerna gÀller det att ankra i lÀ frÄn oceanvÄgorna bakom en ö eller ett rev samtidigt som passadvinden skall kunna svalka.

I tropikerna ankrar man ofta innanför ett rev som skyddar frĂ„n oceanvĂ„gorna men som inte blockerar den svalkande passadvinden. Eller i en bukt pĂ„ öns lĂ€sida i förhĂ„llande till den rĂ„dande vinde, oftast passadvindarna. Även om man dĂ„ Ă€r skyddad frĂ„n större vĂ„gor sĂ„ blir det lite mindre blĂ„svĂ„gor som hinner bygger upp dĂ„ ankarplatserna ofta Ă€r ganska stora. Ibland fĂ„r man ocksĂ„ rĂ€kna med att en dyning kan smyga sig in runt en udde vilket kan pĂ„verka hur man ankrar.

Det gÀller att ha bra fÀste i sandbottnen innan solen gÄr ner och det blir kolsvart inom nÄgra minuter. NÀr en kraftig vind- och regnby, squall, passerar pÄ kvÀllen, vilket det ofta gör, sÄ blir det ofta ett vindvrid och en kraftig vindökning. DÄ gÀller det att kunna lita pÄ ankaret dÄ det kan finnas rev eller andra bÄtar till lÀ om man skulle börja dragga. Sen finns det omrÄden med mycket tidvatten som komplicerar ankringen och kan krÀva speciella metoder.

PÄ lite svÄrÄtkomliga öar kan det saknas bra ankarplatser och besöket krÀver att man tar risken att exponera sig för vind och vÄgor, och en dyning som alltid brukar vara nÀrvarande. Men med bra ankarutrustning och en viss försiktighet kan man besöka de flesta öar, Àven om man mÄste vara beredd att lÀmna snabbt om vÀderförhÄllanden Àndras.

Atoko1
Vid ön Atoko i Joniska havet Àr vattnet sÄ klart att det lÀtt gÄr att se bÄde typen av ankarbotten och djupet.

Förutom en bra utrustning ska ankarplatsen om möjligt vara skyddad, ha lÀmplig botten för bra ankarfÀste (olika ankare Àr bra pÄ olika ankarbottnar), vara lagom djup och ha tillrÀckligt med svÀngutrymme. Sedan har ankarplatsen förhoppningsvis ocksÄ en vacker strand med vajande palmer, azurfÀrgat klart vatten som speglar en molnfri himmel, fÀrgsprakande fiskar och vacker korall, samt en behagligt svalkande bris.

Sedan kan ankaret anvÀndas nÀr man lÀgger till med hÀcken mot land, bÄde vid en kaj för att kliva iland direkt, eller i en naturhamn dÀr man förtöjer i trÀd eller stenar och tar jollen iland. Oavsett sÄ behövs en bra ankarutrustning, bra ankarteknik och bra förutsÀttningar. Vad som Àr en bra ankarutrustning och vad man skall tÀnka pÄ vid ankring har jag Àgnat ett par kapitel pÄ sammanlagt runt 35 sidor i min bok Bortom horisonten.

Detta var första inlÀgget i en serie om ankring, nÀsta kommer att handla om grundbulten i ankarutrustningen, sjÀlva ankaret.

Share Button
Views: 15

Magnus Lindén

Jag, Magnus Lindén, som skapat denna hemsida Àr en person vars passion för segling och upplevelser förknippade med segling började i tonÄren och har följt mig genom Ären Àven om formen och omfattningen skilts sig Ät över tid. Det har varit en tonÄrstid med trÀbÄtar, en karriÀr som charterskeppare pÄ vÀrldshaven, en period som frilansjournalist för bÄttidningar i kombination med leveransseglingar, en lugnare tid med familjeliv, 8-5 jobb och semestersegling i skÀrgÄrden och nu en upptrappning av bÄtlivet igen med inköp av en Solitaire 52:a som ligger i Medelhavet. Erfarenheterna frÄn mitt seglarliv har jag samlat i boken Bortom horisonten.

LĂ€mna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fÀlt Àr mÀrkta *