AnkarplatserHÄrt vÀderSeglingsomrÄdenVÀder

Orkaner, naturens urkraft

Paraquita Bay i Tortola

Det mÀnskliga lidandet och den materiella förödelsen i kölvattnet av Irmas hÀrjningar börjar komma till ytan, inte minst med bilder och filmer pÄ Facebook. Rapporter om dödsfall och skadade frÄn öarna som Àr vÀrst drabbade kommer in och siffran stiger. De vÀstindiska öarna och alla som bor dÀr har skÀnkt mig sÄ mycket glÀdje och fina upplevelser genom Ären sÄ det gör ont i sjÀlen att se förstörelsen och ger perspektiv pÄ mina egna upplevelser av orkaner.

Orkanen Irma passerade VÀstindiens nordöstra lovartsöar, Hispaniola, Bahamas och Florida innan hon lÀmnade havet och avtog i styrka pÄ det amerikanska fastlandet. Hon har lÀmnat efter sig en ödelÀggelse av sÀllan skÄdat slag. Efter kom José som hade en mer nordlig bana och skonade i stor utstrÀckning de drabbade öarna, man skall inte sparka pÄ de som ligger. Det enda man vet sÀkert Àr att fler orkaner kommer att bildas pÄ Nordatlanten innan orkansÀsongen tar slut, men frÄgan Àr om de tar vÀgen förbi VÀstindien eller inte, och förhoppningsvis kommer ingen av dem upp i den styrka som Irma hade.

Windts bild av Irma pÄ vÀg mot Hispaniola

Irma var den mest vÄldsamma orkanen hittills pi denna del av vÀrlden med vindar upp till ofattbara 300 km/tim. SpÄren av Irma kommer att finnas kvar lÀnge dÄ öarnas infrastruktur Àr kÀnslig. Jag hade kontakt pÄ Messenger med gamla kollegor frÄn chartertiden som numera bor pÄ St Barths, och deras berÀttelser vittnade om stor förstörelse, framför allt med översvÀmningar och förstörda hus och vÀgar.. PÄ St Martin finns filmer av, mÀnniskor som bokstavligen blÄser bort och uttalande om att 95% av franska delen av St Martin Àr förstörd.  Barbuda har evakuerat samtliga 1800 innevÄnare till Antigua dÄ ön, som till stora delar lÄg under vatten, betraktas som obeboelig dÄ i stort sett alla hus och infrastruktur Àr bortblÄst.

FrÄn Windy indikeras vindstyrkor pÄ 141 knop, över 70 m/s eller över 250 km/tim

Jag kan bara hoppas att sĂ„ mĂ„nga som möjligt klarat sig sĂ„ bra som möjligt, men att alla pĂ„ de drabbade öarna har pĂ„verkats syns tydligt pĂ„ allt som publicerats (kanske bĂ€st illustrerat av bilderna nedan frĂ„n “orkansĂ€kra” Paraquita Bay i Tortola före och efter Irma). För de som vill följa utvecklingen och se ögonblicksbilder sĂ„ finns mycket av detta under #irma pĂ„ bĂ„de Facebook, Twitter och Instagram. Det finns ocksĂ„ flera artiklar skrivna om hur man kan förbereda sig för orkaner i allmĂ€nhet och i VĂ€stindien i synnerhet, en frĂ„n Boat Galley, en frĂ„n Cruising world, en frĂ„n VI.com och en frĂ„n American Sailing Association. Dessutom en artikel om platser att rida ut orkaner i VĂ€stindien frĂ„n Cruising World. Den officiella hemsidan för orkancentret i Florida ger alltid uppdateringar. Men alla förberedelser har nog svĂ„rt att stĂ„ emot en orkan av Irmas styrka.

Paraquita Bay i Tortola före Irma
Paraquita Bay efter Irma

Maktlöshet Àr ordet som kommer upp just nu i den fruktansvÀrda situation som uppkommit men pÄ sociala media kan man lÀsa hur innevÄnare nu hjÀlper varandra. TyvÀrr har ocksÄ plundring följt i spÄren av förstörelsen dÀr ocksÄ med fÀngelser ödelades och alla fÄngar kunde vandra ut i frihet. Men nu har militÀren kommit till öarna och nÄgorlunda upprÀttat lag och ordning igen,

Nanny Cay i Brittiska Jungfruöarna, en av de största varven i omrÄdet.

Återuppbyggnad kommer att ta tid pĂ„ öar med kĂ€nslig ekonomi som Ă€r beroende av turism, hjĂ€lp och stöd utifrĂ„n Ă€r nödvĂ€ndigt. Och detta Ă€r en katastrof som naturen skapat, Ă€ven om mĂ€nniskor hjĂ€lpt till med global uppvĂ€rmning. Det Ă€r dĂ„ sĂ„ sorgligt att det finns vĂ€rre katastrofer som helt skapats av oss mĂ€nniskor genom konflikter som ofta fĂ„r en brĂ„kdel av den uppmĂ€rksamhet som Irma skapat.

OrkansÀsongen pÄ Nordatlanten börjar i juni och varar till november med kulmen september/oktober. Sen börjar vattentemperaturen sjunka och passadvinden fylla i och frÄn mitten av november till slutet av maj brukar betraktas som orkansÀkra. Men jag har legat i Antigua för den Ärliga bÄtshowen runt Lucia-tiden i december nÀr en orkan dykt upp. Den gÄngen tog den en nordlig bana innan VÀstindien och försvann utan att landa pÄ nÄgon ö, men helt sÀker Àr man aldrig. Att orkanerna i Är blir mÄnga och kraftiga beror bl a pÄ att vattentemperaturen Àr ovanligt hög (orkaner drivs av fukt och vÀrme) och att el Nino, strömmen vid Sydamerika, lös med sin frÄnvaro i Är. Att den globala uppvÀrmningen har pÄverkat detta Àr de flesta överens om.

Orkanerna gÄr heller inte för lÄngt söderut sÄ mÄnga som översomrar i VÀstindien lÀgger bÄtarna i Trinidad som anses tillrÀckligt lÄngt söderut. PÄ en AIS bild kunde man se mÄnga bÄtar förflytta sig söder och vÀster ut nÀr det blev klart att Irma skulle landa i VÀstindien. Om man gör det tidigt kan man undvika att bli pÄverkad för mycket, orkanerna Àr starka men ofta sÄ tÀcker de inte sÄ stort omrÄde dÀr vindhastigheterna Àr stora. DÀremot gör vindstyrkan och vindskiften att sjön blir orolig Àven en bit bort frÄn orkanens omrÄde.

En skÀrmdump frÄn Sailing Totems Facebooksida som visar deras position men ocksÄ alla andra bÄtars rörelse som har AIS. MÄnga bÄtar flydde fÀltet nÀr Irma nÀrmade sig.

Andra lÀgger sig i orkansÀkra vikar eller tar upp bÄten pÄ land. Om man skall vara kvar i ett orkanomrÄde Àr det sÀkraste sÀttet att förvara bÄten pÄ land och dÄ inte bara med stöttor utan ocksÄ grÀva en grop dÀr bÄten sÀnks för att minimerar risken för att bÄten skall tippa. Bara stöttor kan vara för osÀkert för vindar med orkanstyrkor. De flesta lÀmnar dock VÀstindien för andra platser att utforska, vanligtvis upp till USA, Europa eller vidare mot Söderhavet.

I november 1984 seglade jag med Swan 57:an Ioarana frĂ„n Stamford Connecticut (Long Islands Sound utanför New York) till VĂ€stindien. Vi mellanlandade i Bermuda innan vi fortsatte söderut. Via kortvĂ„gsradion hörde vi om en orkan som bildats och var pĂ„ vĂ€g i en bana som de flesta orkaner har, vĂ€sterut för att sedan vika av mot nord och ost. FrĂ„gan var mer nĂ€r den skulle göra det. Vi fick bra uppdateringar genom Southbound II (Herb), en radioamatör och duktig meteorlog som lĂ€nge hĂ„llit seglare uppdaterade pĂ„ vĂ€der men som numera har ”pensionerat sig”, och orkancentret i Florida.

Information var ganska entydig, Klaus, som orkanen döpts till, skulle gÄ en bana förbi VÀstindien och sedan nordost och inte mor USA:s kust. Med den informationen la vi om kursen till en mer vÀstlig för att ge Klaus ordentligt med utrymme nÀr vi mötte honom. Med ett öra mot kortvÄgsradion för uppdateringar fortsatte vÄr segling mot sydvÀst. Vi möttes pÄ ett respektfullt avstÄnd som gav oss kulingvindar och vÄgsystem som var jobbiga att hantera men ingenting som var farligt.

Det var nÀr vi anlÀnde till Jungfruöarna och St Thomas som vi förstod hur mycket förstörelse Klaus hade orsakat. BÄtarna lÄg pÄ rad uppsköljda pÄ strÀnderna och mÄnga byggnader var skadade. Men det Àr inte första gÄngen öarna genomlider en orkan och arbetet med Äteruppbyggnad gÄr oftast ganska snabbt om de inte Àr för stora skador, nÄgot som Irma verkar ha fört med sig. Rapporter om plundring kom in vilket alltid Àr trÄkigt.

48 meter lyxyacht Mi Gaea
Mi Gaea i hÄrt vÀder

Den upplevelse som varit mest skrÀmmande med orkaner var 1992. Inte sÄ mycket för att det var en kraftig orkan, utan för att vi hamnade mitt i den och att vi red ut den till havs. Det var med en 48 meters lyxmotorbÄt som hade ett tidsschema som gjorde att vi passerade Atlanten frÄn Gibraltar till Florida under sensommaren dÄ risk för orkaner finns. Men med all tÀnkbar kommunikationsutrustning och en snabb bÄt ansÄg skepparen att vi skulle kunna runda ett ovÀder som vi hade förvarning om. Problemet var att orkanen bildades pÄ vÄr position söder om Bermuda, sÄ vi var de första som rapporterade om Frances (som blev hennes namn) till Orkancentret i Florida. Den upplevelsen kommer i ett senare inlÀgg.

Men vi hade ÀndÄ tur för det var samma Är som Andrew ödelade delar av Florida i allmÀnhet och Miami i synnerhet. Vi kunde se förödelsen nÀr vi kommit fram. Den var inte lika omfattande som Irma men lokala tromber hade liknande vindstyrkor och förstörde allt i sin vÀg. Det var som ett par hundra meter breda gator av förstörelse med bara dibris medan hus pÄ ömse sidor kunde stÄ kvar. En av dessa vindstötar passerade orkancentret och blÄste bort deras vindinstrument.

Min upplevelse av orkanen Gloria 1985 har jag skrivit om pÄ denna hemsida sÄ om du vill lÀsa mer om hur det kÀndes att i Long Island Sound vÀnta pÄ att en orkan skulle passera kan du klicka hÀr.

Share Button
Views: 29

Magnus Lindén

Jag, Magnus Lindén, som skapat denna hemsida Àr en person vars passion för segling och upplevelser förknippade med segling började i tonÄren och har följt mig genom Ären Àven om formen och omfattningen skilts sig Ät över tid. Det har varit en tonÄrstid med trÀbÄtar, en karriÀr som charterskeppare pÄ vÀrldshaven, en period som frilansjournalist för bÄttidningar i kombination med leveransseglingar, en lugnare tid med familjeliv, 8-5 jobb och semestersegling i skÀrgÄrden och nu en upptrappning av bÄtlivet igen med inköp av en Solitaire 52:a som ligger i Medelhavet. Erfarenheterna frÄn mitt seglarliv har jag samlat i boken Bortom horisonten.

LĂ€mna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fÀlt Àr mÀrkta *