Vårtecknet Allt för sjön
Båtmässan Allt för sjön på Älvsjömässan slog upp portarna för besökare idag, ett säkert vårtecken. Jag var där under press och utställardagen och kunde vandra runt utan att trängas allt för mycket. Lite om mina reflektioner finns med i inlägget. Jag kommer själv stå i Oceanseglingsklubbens monter söndagen den 6:e och lördagen den 12:e mars för de som vill snacka båtliv och annat (har lite egna böcker med mig också för de som vill köpa).
Vad finns det då att titta på i mässlokalerna. För oss som gillar långfärdssegling är utbudet begränsat till jollar, utombordare, tillbehör och lite föredrag för de som är intresserade. De större segelbåtarna lyser med sin frånvaro, som numera är brukligt på denna mässa. Förklaringen är enkel, de som vill ha en större segelbåt levererad till sommaren måste beställa den tidigare än på Allt för sjön. Så tillverkarna av större båtar har andra forum, som Öppna varav och flytande båtmässor på hösten som sitt stora forum.
När det gäller jollar sneglar jag mot mindre RIB-jollar med aluminiumbotten, det börjar komma fler och fler. De finns även med Hypalon i pontonerna, men vanligast är PVC, vilket också är hälften så dyrt men inte lika tåligt för framför allt solen. En annan tendens är toaletter som kommer i fler olika utföranden, både med elektrisk kvarn men framför allt mulltoaversioner. De har kommit ner i både storlek och pris och om de fungerar som tänkt så är det ett miljömässigt vettigt alternativ, ill exempel från Airhead.
Fler nyheter som kan minska miljöpåverkan är utvecklingen på solpanelsfronten, med billigare, effektivare och tåligare solceller. Men även nya batterier i Litium underlättar energiutmaningen ombord med betydligt bättre prestanda i jämförelse med nuvarande system, nu behöver utvecklingen gå mot lägre priser. Ett exempel är XLENT från Sellpower. Sen tidigare finns EFOY systemet som kan ladda batterier ombord utan en generator utan med en kemisk reaktion. Fortfarande är priset väldigt högt men ett intressant alternativ.
Mest nyheter blir det som vanligt bland elektroniken, och då bland kommunikationsavdelningen. Redan har Iridium kommit med en låda som fungerar som ett mellansteg mellan satellittelefonen och datorn för att enklare ladda ner grib-filer och koppla upp sig mot internet. Sen kommer fler WiFi förstärkare, en som enligt försäljaren hade ungefär samma räckvidd som VHF, cirka 30 sjömil. Vad som jag tycker är mest intressant, och lite på tiden, är nödsändare som är ”lokala” och därmed lite billigare.
De personliga nödsändare som funnits tidigare skickar signaler till satelliter på samma frekvens som flyget har för vidare transport till sjöräddningscentraler som sen skickar ut nödsignalen till fartyg i närheten (eller organiserar sjöräddningsinsatser). Vad jag saknat är en personlig nödsändare som enkelt kan ses från den egna båten. I och med att fler och fler båtar installerar AIS ombord så har nu personliga nödsändare som utnyttjar det systemet lanserats. För mig är det en bra lösning. Aktiverad syns då nödsändarens position för alla som har en AIS mottagare påslagen i närheten. Enheterna blir då små, relativt billiga och ”larmar” de som har störst möjlighet att agera, inklusive båten man fallit av från (om den har en AIS mottagare vill säga). Sen är det bra att ha den andra typen av nödsändare, EPIRB, för båten som komplement. Några exempel på modeller finns hos OceanSignal.
Sen finns det alltid någon uppfinnarjocke som kommer med nyheter, i år en ny makapär i änden på en båtshake för att få förtöjningstampen runt en ring på kajen. Som alltid fungerar de utmärkt på mässan, men den så lite bräcklig ut för att hålla i verkligheten. Förra året var det en utveckling av ”Hansalinan”, en kastlina med en förberedd ögla som kunde träs runt en nödställd för att hissa upp personen. Dessutom förvarad i ett smart UV-skyddat hölje för montering på push-pit. Jag köpte den från Mobline och den är installerad på min båt Sarita.
Annars var nog den största behållningen på mässan att träffa seglingsintresserade vänner igen. Noterbart är att tre av dem var kvinnor som antingen var på väg ut på långfärdssegling under eget befäl, eller som kommit hem efter en sådan seglats. Läs om dem i ett separat inlägg som kommer snart. Som nämnts så kommer jag och Lucina stå i Oceanseglingsklubbens monter på söndag (den 6:e mars) mellan 14-18 samt följande lördag (12:e mars) mellan 14-18. Om ni har vägarna förbi tycker vi det är kul att snacka om båtlivet eller livet i största allmänhet. Jag kommer också ha med mig lite böcker, både min egen ”Bortom horisonten” men även den nya jag översatt, ”Segla utan stress” som ni kan köpa av mig där. Välkomna!
