Montering av solpaneler

Solpaneler, vindgenerator, dävert med jolle, allt i aktern.

Självförsörjande på el står högt på önskelistan för Sarita, en önskelista som är nästan lika lång som arbetslistan. Solpaneler, vind- och släpgenerator, hjälpkärra eller laddning genom kemisk reaktion (typ Efoy) är de huvudsakliga alternativen för elförsörjning. Solceller ingår i alla våra alternativa lösningar och det finns mycket skrivit om detta (se länkar i inlägget), men frågan är hur man monterar dem. För att inspireras av hur andra har löst denna utmaning så gick vi runt i Lefkas marina bland de upp till 700 båtar som ligger där och såg vad andra hade för lösningar.

Elförsörjning är viktigt för oss, både ur ett praktiskt och globalt miljömässigt perspektiv. Vill vill vara självförsörjande med så lite miljömässig påverkan som möjligt. Sarita hade en gång i tiden en hjälpkärra för att producera 220 V och laddning av batterier. Den togs bort av tidigare ägare till förmån för en större batteribank (alla med gel). I nuläget har vi sex batterier i tre olika banker. Ett startbatteri för motorn, tre parallellkopplade för förbrukningsel (totalt 450 Ah) och två seriekopplade för bogpropellern (24V). Att slippa hjälpkärra är något som tilltalar oss också då användning av fossila bränslen är bra att minimenen.

Samtidigt har vi i nuläget alldeles för lite solceller för att hålla jämn takt med våra förbrukare, där kylarna (en vattenkyld och en 12/220V, båda från Waeco) är de stora bovarna. När vi är ensamma ombord så räcker den lilla Waecokylen och vi mer än halverar elförbrukningen. Ankarspel, bogpropeller och autopilot är andra storförbrukare, men de används bara när motorn är på. Nav- och radioutrustning är andra användare att ta hänsyn till, men vi använder de sparsamt (mest nav-appar på telefon och Ipad i Medelhavet). Laddning av dator och telefoner drar också en del. Ljuskällor kan vi numera nästan bortse från efter att ha bytt alla (det blev Ett 40-tal lampor) glödlampor bytts till LED. Hur mycket vi totalt förbrukar beror helt på hur och vad som används (och temperaturen när det gäller kylarna) så en exakt beräkning är svårt att göra (och vi har en gammal amperemätare där man bara ser förbrukning i realtid, ny står önskelistan).

Solceller i kombination med vindgenerator är det som känns bäst för oss. Solceller har utvecklats i effektivitet och kommit ned i pris så det är ett utmärkt alternativ. Och vi spenderar mycket tid där solen skiner så det är en säker energikälla. Dessutom kan de med smart installation fungera som en bimini med sol och regnskydd för sittbrunnen. Och även på höga latituder med molnighet så ger dagens solceller effekt, även om det är med förminskad styrka. Vi tittar på möjligheten med 3-5 stycken 300 Watt, dvs totalt 900-1500 Watt då en starkare inverter finns med önskelistan. Kanske också en avsaltningsanläggning i framtiden om färden skulle gå bort mot Söderhavet. Men vindgenerator som komplement känns också vettigt då seglingar i andra farvatten också kan bli aktuellt. Vi ska räkna lite noggrannare på hur mycket vi behöver innan vi bestämmer oss.

Att räkna ut hur mycket amperetimmar man förbrukar finns det mycket skrivet om av personer som har djupare kunskap om detta än jag själv, så jag länkar istället till texter som beskriver detta och mer om installation av solceller.

En artikel i Practical boatowner

En artikel i Cruising world

En artikel i Boating World

En artikel i Sail magazine

En artikel om utvärdering av solpaneler i Råd & Rön

Mary af Rövarhamns installationer av solpaneler (på Watski)

En artikel från Teknikhamstern

En Youtube film om solpaneler, ask the expert

Så för oss handlar det snarare om hur solceller kan placeras på ett bra sätt. Hänsyn måste tas boan annat tas till:

  • Ingen skugga skall komma på panelerna
  • Helst skall de alltid kunna vinklas vinkelrätt mot solen
  • Placeringen skall minimera utsattheten från naturens element och vid tilläggningar
  • Placeringen bör helst göra kabeldragning så enkel som möjligt

Sen finns det massa aspekter som varierar från olika båtar och behov där frågan om monteringen skall ske med hänsyn till om båten skall ha en dävert med hängande jolle, vindroder och bimini och om allt går att kombinera. Åtminstone ingår det i våra överväganden.

Så vår promenad bland båtarna var mycket för att se hur andra har löst monteringen. Vi kunde snabbt konstatera att det inte verkar finnas några standardlösningar utan alla har gjort speciallösningar med hjälp av en svetsare och NOA liknande fästen på olika ställen. De flesta är påmonterade i efterhand, men de finns lösningar där ställningen för solceller integrerats i pushpiten, något som vi tänkt försöka göra. Många integrerar också en dävert i lösningen för solpaneler. Då får man möjlighet att transportera och sjösätta jolle och/eller utombordaren på ett enkelt sätt vilket är ett plus. Frågan är dock om en dävert med jolle går att kombinera med ett vindroder eller om man måste välja antingen eller. Vi försöker att bara använda autopilot under motorisering av flera anledningar, för att spara energiförbrukning, inte slita på autopilotsmotorn och att det är kul att handstyre när man seglar. På långa sträckor med få i besättningen behövs dock självstyrning, och då vill vi ha både autopilot och vindroder.

För oss är det också viktigt att ställningen inte förstör Saritas vackra linjer, så det finns också ett estetiskt önskemål från oss. Det är nog det svåraste att uppfylla om lösningen skall innehålla tillräckligt många solceller för att fylla vårt krav om självförsörjning av energi. Så det var många olika aspekter som skulle tas hänsyn till så för att få lite inspiration gick vi omkring bland båtarna i marinan.

Så nedan är ett potpurri av lösningar som kanske fler kan ha nytta av att titta på.

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.