Kefalonia till Korfu

 

Fiskardo

Fiskardos naturhamn till vänster och och stadskaj till höger

Under den första veckan i Joniska havet styrde Sarita sakta med fören norrut, mot Korfu där besättningsbyte väntade. Fiskardo på Kefalonia var så långt söderut vi kom denna vecka men det är ett trevligt ställe att vända norrut på. Även om priserna är höga så är atmosfären trevlig och allt är vackert och välordnat. Lite väl kommersiellt i min smak, men de vackra byggnaderna, det klara vattnet vid klipporna utanför staden på väg till fyren där man kan ankra med linor iland, samt den fina naturen kan man njuta av oavsett om båten är 10 meter och kostar 50 000 eller 50 meter och kostar 100 miljoner.

Fiskardo4

Fiskebåtar och lyxbåtar blandas i Fiskardo

Runt stadskajen och i ”naturhamnen” i Fiskardo ligger båtarna på rad, en del tillfälliga besökare av olika storlek och karaktär, en del är fiskebåtar, medan andra är charterbåtar, från små styrpulpetare till dagscharterbåtar med besättning. Tavernorna ligger närmast kajen och endast små exklusiva butiker kan konkurrera om det utrymmet och på bakgatorna finns många intressanta affärer och folkliv. Det finns lite för alla och allt är mycket välskött.

Fiskardo5

En av Fiskardos tavernor

Fiskardo1

Sarita för ankar i Faiskardo förtöjd i land

Morgonen bjöd på sydliga vindar, lite starkare än prognosen, och båtarna längst ut i raden fick snabbt lämna då sjön byggde på sig i kanalen mellan Kefalonia och Ithaka. Vi kunde lämna som planerat, efter morgonkaffet vid 7-tiden som blivit lite av en vana med det nuvarande gänget ombord. Vi kom snart i sjölä av Ithaka och kunde njuta av en frukost på väg mot Meganisi där vi tänkt titta in i Papa Nicolis grotta (där enligt rykten grekerna gömde miniubåtar under 2:a Världskriget) på väg upp till Nidri på Lefkas där vi planerade att tanka vatten. Tyvärr blåste det upp för mycket sjö så besöket i grottan fick bli bara ett okulärt sådant.

Skorpio1

Skorpio med Jacki Kennedys strand bakom en uppankrad motorbåt.

Efter att ha tankat i Nidri (det behövdes 2 Euro i automater för detta, något nytt sen förra gången jag var här) och kompletterat med proviant drog vi förbi ön Skorpio på väg till natthamnen på norra Meganisi. Skorpio var Ari Onassis ö men är numera såld. Under en lång period förvaltades ön av ett efter redarens död och det var möjligt att ankra utanför sandstränderna på ön, bland annat Jackie Kennedys strand, eftersom ingen bodde på ön förutom de som skötte om den. Men har nu sålts till en hemlig köpare som har spärrat av de områdena, så det går bara att ankra längre bort eller bara passera förbi, vilket vi gjorde.

Meganisi

Natthamnen på Meganisi

Vi ankrade i en av de djupa vikarna på norra Meganisi, den viken svenska båtar brukar fira midsommar i. Med ankare i fören ordentligt satt och förtöjning i land började vi ta fram ingredienser för Poseidon Splash, numera bara vin eller öl, när ett gäng getingar blev lite väl närgångna. Så vi la oss på svaj i viken istället. Det var hett och efter en god middag ombord så var det många som sov på däck.

Lefkasbro

Broöppning vid Lefkas

Lerfkassandspit

Sista sandreveln innan havet

Nästa morgon var det start efter 7-fikat och nu fortsatte färden norrut mot nattmålet Vonitsa som ligger i den ”saltvattensjö” som finns innanför inloppet till staden Preveza. Men först stannade vi vid bensinbryggan i Lefkas stad för att tanka diesel och byta gasflaskor och köpa lite is och glass. Vägen dit går genom en smal kanal genom ett ”saltvattenkärr”, något som även fortsätter efter staden till den lite originella bron som förbinder Lefkas med fastlandet och som öppnas varje timme på dagen. Bron är en bilfärja som svängs öppen för att låta båtar passera innan man kommer till en kort sträcka skyddad av ett sandrev innan Joniska havet öppnar sig med Italien som närmsta land. Det kan bli lite gropig sjö vilket gör angöringen till kanalen lite farligt i hård vind om man kommer norrifrån. Men idag var havet lugnt och slätt när vi motorerade mot Preveza en 8 sjömil norrut.

Vonitsa3

Vonitsas strandpromenad och stenstrand

Det är i Preveza som Sarita kommer att ligga för vintern på Cleopatra Marina, som hon också gjorde två vintrar innan vi seglade mot Turkiet. Så det var lite av ett kärt återseende att passera förbi på väg mot Vonitsa. Vi passade också på att ta en lunch och ett bad vid en strand innan vi kom fram till vår natthamn.

Vonitsa1

Fiskare i Vonitsa

Jag har alltid gillat Vonitsa sedan första gången jag ankrade där. Det är en turiststad, men nästan uteslutande för grekiska turister. De utländska turister som finns där är båtfolk som hittat hit. Det är en avslappnad stämning och på kvällen kommer alla familjer ut och promenerar längs kajen i finkläder. Barnen leker och föräldrar pratar med sina föräldrar under promenaden och en del gamla sitter på parkbänkar eller barer och stöder sig på sina käppar och pratar om livets väsentligheter. Ett ”vanligt” folkliv som gör mig varm om hjärtat. Att vi sen hamnade bredvid ett par från den amerikanska södern som ville hjälpa oss med allt var ett olycksfall i arbetet.

 

På morgonen (efter 7-fikat) var vi på väg igen, denna gång mot Antipaxos där det finns en strand på norra udden som var fantastisk tre år sedan, och jag såg fram emot att komma dit igen. Den är lite exponerad för sjöbrisen från nordväst men den skulle bli svag så det såg bra ut för övernattning där. Vi motorerade på förmiddagen och kunde sätta segel på eftermiddagen, fullt ställ för första gången på länge. I Kykladerna är det sällan jag har hela storen ute och bara ibland hela genuan, men i den lätta sjöbrisen satte Sarita fart ändå och det var skönt att vila öronen från motorljudet även om batterierna trivs bra med laddningen det ger.

Antipaxos2

Antipaxos norra udde med stränder, numera fullt med tavernor och parasoller.

Framkomsten till Antipaxos blev lite av en besvikelse. Den vackra stenstranden var nu försedd med parasoller och avspärrad och två nya tavernor hade dykt upp i området. Det var egentligen förväntat då det alltid varit ett populärt utflyktsmål från den större grannön Paxos. Men allteftersom eftermiddagen led så försvann båt efter båt och parasollerna veks ner så vid middagstid var det inte mer än ett dussin båtar kvar.

Paxos

Port Gaios på Paxos

Grotta

Grotta vid ön Sivoto

På vägen upp norrut passerade vi också Paxos och gjorde en avstickar in till staden Port Gaios för en kort sightseeing då staden är vacker och ligger skyddat. Återkommer nog om detta då ett besök ligger inlagd i planering för nedfärden söderut igen.

Sivota

Middag på Muortos

Födelsedag3

Malin med sin egenhändigt gjorda tårta

Från Antipaxos, efter morgonfika, styrde vi kosan mot fastlandet igen och öarna runt Mourtos. Vi besökte grottan på en av öarna, Sivota, där några simmade in. Det var nästan så hela Sarita med mast kunde köra in, men jag väntade utanför under tiden simturen in i grottan varade för att plocka upp grottutforskarna när de var klara. Sen ankrade vi utanför Mourtos och firade Malin som fyllde år. Hon gjorde själv en fantastisk tårta gratinerad med segelbåtar på toppen (bestående av hallon- och lakritsbåtar med segel på) och vi sjöng (nåja gutturala läten förekom) ja må hon leva.

Korfu

Korfus siluett med sin borg

Efter en god middag i en turistort mest bestående av greker, och därmed billigare priser på tavernorna och flanerande familjer längs kajen, var det åter iväg efter morgonfika mot Korfu stad där veckan skall avslutas och ett besättningsbyte är planerat. Tre klev av och fyra nya klev på och båten gick in till Gouvio Marina straxt norr om Korfu stad arina med vatten och landström för första gången på länge. Det blev en välbehövlig färskvattendusch och tvätt för besättning och båt samt laddning av batterier. Men först stannade vi till och ankrade nedanför borgen och badade, åt lunch och tittade på megayachterna runtomkring. Nu bär det av söderut igen.

Share Button

2 thoughts on “Kefalonia till Korfu

  1. Malin, jag är Imponerad! Hur fick du en sån höjd på tårtan? Jag lyckades inte lika bra v. 26 trots gott samarbete med Lucina.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.