Lugnt väder– spännande ankarplatser
Vecka som gått har bjudit på en del segling men den så pålitliga sjöbrisen på eftermiddagen har varit lite svagare än vanligt. Det tråkiga är att Saritas motor fått arbeta mer än vanligt men det positiva är att antalet ankarplatser som kan besökas ökar, en del riktigt spektakulära som kräver lugnt väder.
På Korfu var det besättningsbyte även om två i besättningen från Korinth stannade kvar ytterligare en vecka. Färden söderut bestod lite av återbesök med start i den charmiga staden på fastlandet Mourtos vid ön Sivota. Sen övernattade utanför staden Gaios på Paxos istället för i viken på norra Antipaxos. Gaios är en vacker stad med lite venetianskt inspiration som är väl värt ett besök. Vi ankrade utanför stadens puls för att kunna bada från båten och tog jollen till staden istället, något som uppskattas av samtliga ombord.
Vi försökte istället äta frukost i viken på Antipaxos men en ökande vind från sydost gjorde platsen guppig så vi gav oss snabbt av söderut mot Preveza med målet Vonitsa i havssjön innanför. Sjöbrisen ankom inte förrän sent på eftermiddagen och då i ganska svag form, så det blev inte segelbart förrän vi passerat Preveza. Då vi hade slör/läns kunde vi behålla soltaket upp och bara rulla ut genuan på en spirad bom, ett bekvämt sätt at ta sig fram med bibehållen svalka i skuggan.
Vi stannade till vid en sandstrand innan Vonitsa för lite bad så sjöbrisen hann lägga sig innan vår ankomst så vi ankrade direkt utanför staden lite mer öppet än bakom den halvö som ligger öster om staden. Efter en god middag så var det sovdags, numera med rutinen att fem personer sover på däck och två i den rymliga och luftiga förpiken. Det finns lite av en prioriteringsordning om däcksutrymmet där de hytter som har sämst cirkulation har förtur. Men det har gått bra med fem på däck hela veckan. Att Vonitsa gjorts sig känd som en tyst stad fick vi bakläxa på när det var lokalt disko med mycket grekisk musik, onsdagar verkar vara lilla lördag också i Grekland.
Innan vi lämnade Vonitsa gick vi in till stadskajen och fyllde på med vatten. Ingen avgift för vare sig att ligga på kaj eller fylla vatten. Det fanns till och med förtöjningslinor i vattnet. Tyvärr hade flera utnyttjat detta faktum och lagt båtar där till försäljning. Många långliggare som begränsade antalet platser för besökare. Vi fick en härlig halvvindssegling söderut mellan Preveza och Lefkas och timade vår segling så vi inte behövde vänta länge på broöppningen, eller snarare bilfärjesvängningen då bron är en gammal bilfärja som svänger bort ur vägen.
Vi stannade till och badade och åt lunch i viken precis när man lämna kanalen som sklijer Lefkas från fastlandet. Sen kunde vi segla på sjöbrisen med en bra slör söderut mot södra Lefkas där vi skulle ankra vid en skyddad vik med den vackra byn Sivota (ja, samma namn som ön vid fastlandet). I mitten av kanalen mellan Lefkas och Meganisi så dör vinden innan sjöbrisen kommer från andra hållet då den snor runt den södra udden på Lefkas. Den var dock ovanligt svag (bara runt 6-8 m/s) så vi rullade in seglen från länsen och valde att motorera den sista sjömilen till Sivota. Det var mycket båtar på ankringsplatsen, men vi hittade ett utrymme.
Sen var det favorit i repris då färden nästa dag gick mot Fiskardo på Kefalonia. Vi fick nästan samma plats på halvön mot fyren som förra veckan och staden var minst lika vacker nu. Jag tog en promenad ut till den gamla och nya fyren och fortsatte runt till en gammal bysantinsk kyrka (ruin). Vi riggade med en bergskil i land och en löplina på jollen så man kunde dra den till sig oavsett om man var på båten eller på land vilket gav en del frihet att komma och gå. Det blev mycket bad i det klara vattnet och tavernabesök på kvällen och en fantastisk fullmåne vars mångata vi hade från tavernan mot ankringsplatsen.
Prognosen för sjöbrisen var att den skulle bli svag och komma sent, så vi passade på att besöka flera olika ankarplatser som annars är svåra. Vi åt frukost vid viken Kolpus Afeles på norra Ithaka, en vik som är helt exponerad för både dyningen som kommer in mellan Lefkas och Kefalonia, och vågor från sjöbrisen. Men nu var det bara en svag dyning som störde. Stranden kantas av lodräta berg och människorna som går där ser ut som myror. En spektakulär strand.
Vi fortsatte mot ön Atoko för att äta lunch i viken ”One House Bay”. Men innan man svänger runt hörnet till viken så finns ett par spektakulära vikar med vackra klippor som är bråddjupa till ett 100-tal meter från land där det finns en hylla med sandbotten. Det var ingen vind eller vågor som störde så vi kunde ankra där väster om Cliff Bay. Däremot störde vi nog en lite motorbåt som låg där redan och som gav sig av efter vår ankomst, vi fick lite dåligt samvete med det kompenserades av en fantastisk natur och en god lunch med tomatsallad med stekt hallumi och omelett. Sen kom vinden och vi fick flytta till One House Bay” för kaffet.
Sen blev det en härlig halvvindssegling över till Kastos i den sakta avtagande sjöbrisen, en härlig avslutning på dagen. På kvällen blev det besök på en taverna som vanligt, denna gång tavernan vid den gamla kvarnen på udden med utsikt över månuppgången som denna kväll var dagen efter fullmåne men tillika spektakulär. Natten blev orolig med en sydlig svag dyning som sökte sig in på ankarplatsen som jag inte kunde se någon förklaring på i vädersiterna. Dessutom snurrade vinden runt och blåste till emellanåt.
Så när alla vaknat gav vi oss av i en nordostlig vind vilket bådade gott för ett besök på Papa Nicolas grotta på Meganisis sydkust. Men när vi rundat Kastos västligaste udde och styrde mot Meganisi så var vinden helt plötsligt sydvästlig, inte ovanligt innan sjöbrisen anlänt och dominerar. Men vinden var tillräckligt svag så vi kunde besöka grottan även om turistbåtarna hunnit dit redan så det blev inget besök i ensamhet. Vi hann också med ett lunchstopp innan kanalen till Lefkas med slutdestinationen Lefkas Marina angjordes efter ett stopp på bensinbryggan. Så efter städning är det dags för besättningsbyte och för ett nytt glatt gäng att komma ombord.
