Igår lämnade vi västra kusten av Messinabukten och körde upp till Kalamata längst inne i bukten. Besöket blev kortvarigt, vi är inte vana med allt folkliv, bilar och affärer från storstäder och trivs inte med det så vi fortsatte ner på östsidan av Messinabukten till den lilla fiskebyn Kitries. Efter snäva svängar och en brant nedförsbacke anlände vi till en liten by med en fiskehamn och badstränder med azurblått vatten. Här fann vi lugnet igen i en by som inte riktigt vaknat ur sin vintersömn ännu. De två tavernorna och kaféet vid vattenbrynet var alla öppna men de flesta borden stod tomma och allt på menyn var inte tillgänglig, men vi njöt av den rofyllda stämningen under lunchen. Här spenderar vi natten.
... Läs merSe mindre
Efter en fantastisk soluppgång i olivlunden uppe i bergen och en morgonfika gav vi oss av på allt bredare vägar mot första "fingrets" östkust på Peloponesien. Vi hade hoppats på mer tillgängliga stränder här men det var nästan lika svårt att hitta någonstans att ställa bilen som kusten runt Pylos. Enda tillgång till stränder var från parkeringar för en taverna, hotell eller camping. Så vi åt frukost vid hamnen i byn Agio Andreas där fiskarna började anlända med varierad fiskelycka. Sen hittade en plats där vi kunde stanna för natten vid hamnen i Petalidi. Då det var mulet och småregnade blev det siesta med boklösning innan en kvällspromenad i staden med besök hos en pizzeria och hårfrisör (för Magnus). Kvällsfika vid bilen för att åter njuta av en vacker solnedgång
... Läs merSe mindre
Tidig morgonutsikt
Var vi är ser du i kommentarer
... Läs merSe mindre
Våra tre dygn mellan en milslång öde sandstrand vid havet och en sjö med hälsokällor och säkerheten av att den grekiska brandkåren stod standby bara hundra meter bort i nästa träddunge hade varit underbara, och den sista morgonen dansade älvorna över vattnet när vi åt frukost. Men det kändes som vi ville upptäcka mer, så vi körde söderut på Peloponesiens västkust från Kaifasjön med sikte på den lilla kuststaden Kyparissia som också hade en hamn. Det var jordbrukstrakter där stora välskötta olivlundar växlade med fält med frukt och grönsaker, många med vattenmeloner som började mogna. Vi tog elvafika vid Kyparissia men stannade inte utan hittade en strand bara minuter utanför där vi tog en siesta helt själva. Sen bar det vidare mot Pylos som vi hört mycket gott om där det ligger i en stor lagun. När vi närmade oss och passerade Navarino Bay blev vi nästan chockade. Lyxvillor, golfbanor, inhängande hotellkomplex med vakter, bevakade parkeringsplatser, landningsplats för helikopter och avspärrade vägar mötte oss. I själva Pylos var det mer turister än vi ditills sett men staden var vacker med en skyddad marina men efter en glass på ett kafé kände vi att vi ville pröva lyckan och hitta en ny strand att stå vid. Men vi upptäckte att hela kusten syd om Pelos var full med campingar, tavernor, hotell och husbilar så efter att förgäves ha försökt hitta något som kändes trevligt bestämde vi oss för att köra över bergen till östra sidan av den första halvön på Peloponesiens sydkust. Det är nog inte så många som gör, för vägen var smal och ringlade sig genom bergen med små bergsbyar och olivlundar och det kändes befriande efter turistchocken så vi letade efter en avtagsväg som kunde husera en Caddy för natten. Och nu, efter en sallad till middag, har lugnet åter lagt sig bland olivträden där vi kan se havet dit vi ska imorgon.
... Läs merSe mindre
I morse kund vi se älvorna dansa (eller advektionsdimma på meteorologiska)
... Läs merSe mindre