SjösjukaTips och råd

Sjösjuka

När serien “Över Atlanten” visats på TV framgår det tydligt att en av utmaningarna med längre havsseglingar är sjösjuka. De olika skepparna har i serien hanterat det på olika sätt där Gurra Krantz hade åsikten att man skulle få sina sjöben utan att ta motmedel medan under Klabbe Nylöfs ledarskap uppmanades alla som ville fick ta motmedel att ta det. Jag tillhör själv de som tror det är bra att förebygga sjösjuka då det inte bara är ytterst obehagligt för de som drabbas utan också för att det kan slå ut delar av besättningen som inte kan bidra till arbetet ombord och till och med kan bli ett farligt tillstånd för individen. En majoritet känner av illamående till havs då båten är i konstant rörelse. Med hård vind bygger sjön upp snabbt med ett stampande på kryssen och ett rullande på länsen. När det är vindstilla gör den alltid närvarande dyningen att båten sakta rullar eller niger till havs. Så innan avfärd är det bra att veta om man har anlag för sjösjuka och då ha testat vilken typ av motåtgärder som fungerar bäst, för det finns en uppsjö av motmedel. 

Vem blir sjösjuk

Vid en undersökning av 223 personer som deltagit i 2004-5 Global Challenge Race framkom bland annat att sjösjuka var vanligare bland kvinnor (73% av deltagande kvinnor) än män (62% av deltagande män) och även vanligare desto yngre personerna var. Men det positiva var att över hälften av de som drabbades av sjösjuka fick sina ”sjöben” efter mindre än ett dygn och endast 3% av de som blev sjösjuka fick aldrig sina ”sjöben”. Dessutom var det bara 16% som blev så sjösjuka att de inte kunde bidra till arbetet ombord. Så även om de flesta blir sjösjuka är det oftast bara tillfälligt. Och intervjuer visar också att ju större erfarenhet man har och ju längre tid man havsseglat så minskar riskerna att bli sjösjuk och man får ”sjöbenen” snabbare.

Om vädret ändras radikalt, speciellt till det sämre med en kraftig ny rörelse, är det lite som att starta på nytt igen, även om då startsträckan med att få ”sjöbenen” blir kortare. Tyvärr så håller inte sjöbenen i sig när man kommit i land, utan nästa avsegling är det som att starta på nytt. Man kan dock få en tjuvstart om man ligger för på svaj i en vik där båten konstant rör sig i lite vågor eller dyning. 

Det är lätt att bli apatisk när sjösjukan slår till. Oavsett är frisk luft bra och att man är varmt klädd. Här ombord Kamome-Tobu i Japan.

Orsaker till sjösjuka

Sjösjukans orsak lär lite lekmannamässigt utryckt vara att informationen från synen, balansorganen och muskulaturen inte överensstämmer. Olika personer kan inte bara ha olika anlag för sjösjuka utan också vara känsliga för olika rörelser. Jag seglade med två vänner där bägge hade anlag för sjösjuka, men där den ena alltid kände ett större obehag på kryssen och den andra på länsen. De gånger jag har blivit ordentligt sjösjuk har varit i samband med reparationer och underhåll under färd. Att ligga med huvudet nere i kölsvinet och byta dieselfilter när det gungar är ett av de säkraste sätten att bli sjösjuk på. Att offra till kung Neptun brukar skapa en kedjereaktion hos andra som ligger lite på gränsen.

Det mentala kan spela en roll vid sjösjuka men det är en reell fysisk åkomma som skall tas på största allvar. Jag tror dock att olika personer har olika gränser för vad de kan tolerera av smärta och obehag. Jag har seglat med personer som så fort sjösjukan gör sig påmind blivit helt orkeslösa medan andra i samma situation lagat mat på sitt kökspass med en spyhink bredvid. 

Det är inte bara besättningen som kan påverkas av hårt väder med sjösjuka, båten blir oftast ett mindre kaos, här ombord Swan 59:an Shadowfax.

Motmedel mot sjösjuka

Det finns många olika medel mot sjösjukan, allt från receptfria tuggummin till tabletter som kräver recept. Nackdelen är att de kan ge bieffekter som dåsighet och trötthet, vilket kan vara besvärande om man måste vara aktiv och på alerten. Men ta medicinen med den framförhållning som beskrivs för respektive medikament, det är viktigt att ta dem förebyggande då de inte alltid är tillräckligt starka för att fungera att bli av med sjösjukan när den väl slagit till. Det är bra att ha en uppsättning av stolpiller för de som redan börjat må så illa att de inte kan behålla något medel oralt. 

Själv brukar jag sätta ett sjösjukeplåster bakom örat, scopoderm, en 5-6 timmar innan avsegling när jag vet att det blir en tuff start. Det är ett medel som inte gör mig dåsig och trött vilket jag tycker är viktigt när jag måste vara på alerten, ofta som ansvarig skeppare. När effekten slutat, efter 72 timmar, så har jag tillräckligt bra sjöben för att klara mig. Men alla mediciner kan ha biverkningar och jag känner personer där plåstret inte fungerar, det kan ge hallucinationer, sämre synskärpa, urinträngning eller allergiska reaktioner. Så innan man ger sig av på en längre segling är det bra om man har testat vad som fungerar i samråd med sin husläkare, eller läkaren som skriver ut skeppsapoteket.

Men denna artikel fokuserar på hur man skall undvika att bli sjösjuk utan mediciner. För att undvika hjärnans förvirring är det viktigt att ha en referensyta, då fungerar horisonten utmärkt för att hålla sjösjukan borta. Att vara uppe på däck innebär att man får frisk luft vilket också hjälper till att hålla sjösjukan stången. Att vara aktiv är en annan bra metod när sjösjukan smyger sig på. Att ha fokus på något annat än den obehagliga känslan av att må illa kan vara en viktig faktor till att få sina ”sjöben”. Att vara aktiv brukar också resultera i en annan positiv effekt, att få kontroll över situationen. Att känna sig trygg med både båt och besättning är en viktig ingrediens i botemedlet mot sjösjukan. En viktig uppgift för skepparen är därför att sprida ett lugn och en trygghet i att både båt och besättning kan hantera situationen. 

Ett bra sätt att kombinera de olika motmedlen är att ta en törn vid rodret. Man tvingas att vara aktiv och fokusera på annat än sjösjukan. Man tittar konstant ut mot horisonten och får kontroll på vad som händer samtidigt som man är ute i friska luften och blir varm av att arbeta. Det ger också en bättre möjlighet att förutsäga båtens rörelser vilket i sig motverkar sjösjukan.

Att hålla sig varm och bekväm med rätt kläder och se till att inte vara hungrig eller törstig är andra sätt att minska risken för sjösjuka. Det är bättre att äta och dricka lite grand ofta istället för mycket mat vid enstaka tillfällen. Skorpor eller kex skall alltid finnas tillgängliga och förutom te så brukar Coca Cola eller Ginger Ale lugna ner magen.

Även om man är sjösjuk är det bra att försöka regelbundet få i sig lite mat och speciellt dryck. Om man kan ligga ner och blunda direkt efter så ökar man chansen att få behålla mat och vätska. Här syns också slingerskott i form av tyg som håller den sovande på plats när det lutar.

Om man skall gå ner under däck gäller det att snabbt få av sig kläderna och lägga sig i sin koj i horisontalläge, och att somna är alltid en befrielse och ger en chans för sjösjukan att lägga sig. Försök att ligga så nära båtens rörelsecentrum som möjligt (i mitten). På många båtar kan man med slingerskott göra om salongens soffa till en koj. Försök också minimera rullningar i kojen genom kuddar och annat. Om man drabbats av sjösjukan hjälper det att offra till kung Neptun. Till och med att med hjälp av fingrar i halsen starta kräkningar gör att sjösjukan kan lätta under en period och man kanske hinner lägga dig och somna. Sen är det bra att veta att medicinsk kunskap visar att alkohol ökar risken för sjösjuka. 

När vi har sjösjuka personer ombord på vår båt Sarita brukar vi uppmana dem att styra och använda någon av de mediciner mot åksjuka som finns. Om sjösjukan blivit för allvarlig för att styra brukar vi sätta på personen en säkerhetssele (om de inte redan har en på sig) och be dem sätta sig vid relingen i lä för att enklare och säkrare att kunna offra till kung Neptun så de kan känna sig bättre.

Ombord på Sarita på väg över Kykladerna kan det bli sjögång. En bra plats för de som mår sämst är fast med säkerhetssele på läsidan i sittbrunnen bakom sprayhooden där man har nära till relingen och ändå har bra skydd samtidigt som man kan se horisonten och få frisk luft.

Naturmedel

Det finns olika metoder och naturmedel som en del är övertygade fungerar och andra ser på med skepsis. Ingefära är ett naturmedel som skall ha positiv inverkan mot sjösjukan (och fungerar också förebyggande mot förkylning). En rejäl måltid med mycket ingefära som en ingrediens innan avfärd kan hjälpa, och att dricka Ginger ale har också positiv effekt. Ingefära har använts i många hundra år i hela Asien mot bland annat sjösjuka. Asiatiska sjömän tuggar ofta på en färsk rot av ingefära som är bra att ha ombord. 

Ett annat bra naturmedel mot sjösjuka ska vara pepparkorn, svarta eller vita spelar ingen roll. De hjälper mot magsjuka i största allmänhet. Man tar 8-10 stycken och sväljer dem hela. Man kan ta dem även när man har börjat känna av sjösjukan. Illamåendet ska släppa efter 15-25 minuter och effekten håller i runt 4-6 timmar. Då tar man en dos igen. Man blir inte dålig i magen eftersom man sväljer dem hela då de utsöndras långsamt i magsäcken. Jag själv har inte provat men min seglarvän Milo använder det ofta med lyckat resultat.

Sen finns det olika hjälpmedel och trix som tagits fram för att lindra eller undvika sjösjuka som en del svär vid medan andra är skeptiska. Den metod som verkar ha flest anhängare är att ha en öronpropp i bara ena örat, då det som är ”sämst”, det du vänder bort när någon viskar. Andra har en ögonlapp över ena ögat. En annan populär metod är ett armband med tryckpunkter på handleden som skall genom akupunkturliknande tryck ge effekt mot sjösjuka. Det har fungerat på personer jag seglat med medan andra är skeptiska. Andra exempel är glasögon med inbyggd horisont och att trycka ihop tummen och pekfingret hårt mot varandra. Om detta är metoder och hjälpmedel som är vetenskapligt underbyggda är egentligen inte det centrala. Det viktigaste är om de fungerar som det är tänkt oavsett om det är resultatet av placeboeffekt eller inte.

Hård väder ökar risken för sjösjuka då det innebär mycket rörelser i båten, risk för otrygghet och allt blir obekvämt ombord. Här på Swan 651:an Away på väg över Atlanten.

Förutom natur- och medicinska hjälpmedel kan man sammanfatta åtgärder för att förebygga och minska effekten av sjösjukan med:

  • Ha ögonkontakt med horisonten
  • Var aktiv, fokus på annat än sjösjukan
  • Var på däck – frisk luft är bra
  • Se till att känna dig trygg med båt och besättning
  • Klä dig komfortabelt
  • Ät och drick lite i taget men ofta
  • Ligg så centralt i båten som möjligt
  • Undvik rullningar i kojen
  • Från däck kom så snabbt som möjligt i sängläge 
  • Drick ingen alkohol

Inlägget innehåller delar av ett kapitel i min bok “Bortom horisonten” som innehåller mycket fler tips och råd för de som vill segla bortom horisonten..

Share Button
Views: 484

Magnus Lindén

Jag, Magnus Lindén, som skapat denna hemsida är en person vars passion för segling och upplevelser förknippade med segling började i tonåren och har följt mig genom åren även om formen och omfattningen skilts sig åt över tid. Det har varit en tonårstid med träbåtar, en karriär som charterskeppare på världshaven, en period som frilansjournalist för båttidningar i kombination med leveransseglingar, en lugnare tid med familjeliv, 8-5 jobb och semestersegling i skärgården och nu en upptrappning av båtlivet igen med inköp av en Solitaire 52:a som ligger i Medelhavet. Erfarenheterna från mitt seglarliv har jag samlat i boken Bortom horisonten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *