Midsommarglädje, det mesta fungerar igen
Det finns många sätt att fira midsommar på och att göra det med borrmaskin, fil och skruvmejsel i hand är ett sätt som vi börjar bli vana vid och jag tycker är helt OK (och Lucina har en viss förkärlek för). När barnen blivit stora har dansen kring midsommarstången blivit mindre attraktivt och att få båten att fungera innan de första gästerna anländer känns prioriterat, om man nus kulle hitta en stång på Kos där vi nu är.
Att man i utlandet kan se med skepsis på vårt midsommarfirande har jag stor förståelse för med vuxna människor som hoppar som svans- och örlösa grodor och andra intressanta företeelser. Så att vi nu har en fungerande bogpropeller och fungerade navigationsinstrument ombord (se förra blogginlägget) ger en mer tillfredsställande sömn än att ha sju blommor under kudden.
För nu har de tre måste reparationerna blivit fixade. Toaletten gjordes iordning redan i Symi medan både bogpropeller och navigationsinstrument krävde hjälp från utomstående vilket fanns att få i Kos.
Vi fick tag i återförsäljaren av Vetus och med expresslevelerans från Aten kunde en ny manöverbox beställas (för runt 2000:-), vilken vi trodde var källan till problemet. Den kom efter 24 timmar och skulle vara kompatibel med den gamla och lätt att installera. Nu blir det riktigt aldrig så. Elbiten var lätt, kablarna stämde överens med de gamla även om vi bytte ut snabbkopplingen mot sockerbitar då den gamla snabbkopplingen var korroderad. Så snabbt kunde vi konstatera att bogpropellern fungerade, Tjoho! Men att den nya enheten skulle passa i den gamla boxen var bara att glömma, den var mycket högre än den gamla och fick inte plats trots att packningar och allt passade på toppen av den gamla lådan. Det blev till att offra en tjock IKEA skärbräda och göra en platta för att höja upp hela paketet, och borra några nya hål i det rostfria på rattpedistalen där enheten sitter. Så efter några timmar satt den färdigmonterad och vi kunde göra high five med varandra.
Navigationsinstrumenten krävde ett samtal till någon Raymarine-expert för att få klarhet i hur kopplingarna med SeaTalk (språket instrumenten talar med) hängde ihop. Efter att ha väntat i tio minuter i telefonkö hos Raymarine Sverige, och sen blivit bortkopplad, ringde jag till Nobelius istället. De har bra rykte om just marinelektronik. De svarade direkt och personen jag pratade med kunde ge besked. Ja, varje instrument var en egen enhet som bara behövde ström för att fungera. Ja, de tre kablarna ut från den gamla plottern var 12V (röd), jord (svart) och Seatalk (gul). Då vågade jag koppla in el till ”fördelarboxen som låg vid navbordet där enheten förgrenar sig och med el in så började instrumenten fungera. Tjoho! High five igen!
Så nu ska vi fira midsommar med att göra ett oljebyte på motorn, jag hann aldrig det vid upptagningen då jag hade ett dygn från vi togs upp till planet gick hem. Men sen blir det nog en middag på stan, inte så mycket för att fira midsommar utan att vi betat av det viktigaste på arbetslistan för säsongsstarten. GLAD MIDSOMMAR PÅ ER ALLIHOP!!
