Att segla långt med egen båt

Långsegling betyder olika saker för olika personer, men gemensamt är en längtan att segla bortom horisonten och skaffa nya erfarenheter och upplevelser. Jag känner besättningar som under sommarsemestrar tagit en liten delsträcka i taget längs Europas kuster eller kanaler och in i Medelhavet. När segelsemestern tagit slut, har de lagt båten på ett varv eller marina. Jag vet också besättningar som seglat iväg och bara återkommit till Sverige på ”semester” ett par gånger om året, om ens alls. Ibland är det ensamseglare, ibland par som ger sig iväg, men också familjer med små och stora barn eller kamratgäng i olika konstellationer. 

Ungdomar långseglar innan karriären börjar ta fart, pensionärer efter ett långt arbetsliv och de mitt i karriären tar tjänstledigt för att förverkliga sin dröm och en del väljer det som en alternativ livsstil. En del är erfarna sjöbjörnar, en del näst intill noviser på segling. Båtarna varierar från under sex meter till över 20 meter. Man brukar dock känna igen dem på maststegen, solpanelerna, vindgeneratorn, vindrodret i aktern och alla prylar surrade på däck. De långseglare som jag mött har haft väldigt olika karaktär och förutsättningar. Gemensamt har varit en nyfikenhet och en önskan av frihet. Därutöver har det funnits ett intresse och en glädje i de utmaningar som finns i att reparera och installera allt som behövs för livet ombord. Dessa egenskaper är betydligt viktigare än seglingskunskap. Så min erfarenhet är att alla som vill också kan ge sig ut och leva sin dröm om det är att segla bortom horisonten.

Klargöra förväntningar och farhågor

De vanligaste orsakerna till att en långsegling slutar i förtid är inte hårt väder eller att saker går sönder utan på att relationer blir så hårt belastade att de spricker,. Att leva 24/7 på en liten yta med begränsad bekvämlighet under ibland extrema förhållanden på en plattform i ständig rörelse utan möjlighet att kliva av är annorlunda än att umgås på land med ett arbete att gå till och en större bostad att bo i. Det gäller inte bara partnerrelationer utan även vänskapsrelationer. En utmaning kan vara att seglingen är en individs dröm och inte ett gemensamt projekt. Botemedlet är att prata om förväntningarna, och även farhågorna och rädslorna, innan man ger sig iväg. Om den ena ser fram emot utmaningar som att stångas med elementen i hårda seglingar, medan den andra vill träffa nya vänner, uppleva nya miljöer och njuta av sol och bad, ja då är det svårt att få ihop en planering som gör bägge nöjda. Jag vet besättningar som löst utmaningen genom att den som vill ha lite tuffare segling samlar ihop en grupp likasinnade och seglar de längre sträckorna, medan den som vill uppleva nya länders kultur och ta det lugnt i de fina vikarna har flugit ner till båten när den är på plats.

Det handlar också om roller, delaktighet och gemenskap kopplat till säkerheten ombord. Alla behöver inte kunna allt ombord, men alla bör kunna det grundläggande för att klara av båten som ansvarig, åtminstone bör det vara målsättningen. Att sträva mot det kan vara ett underbart sätt att ta del av varandras liv, som svetsar samman och kan förnya och fördjupa relationen. Det viktiga är att man har en dialog om vilken rollfördelning man vill ha och ansvarsfördelningen som följer med denna. Man behöver inte vara motorexpert för att klara av att starta motorn, ha övat att manövrera och kan göra de enklaste kontrollerna, som olje- och vattennivå samt kunna lufta dieselmotorn. På samma sätt behöver man inte vara mästerkock för att kunna proviantera, hantera spisen och laga en enkel pastarätt. Eller kappseglare för att kunna trimma, reva och reparera segel. 

I samband med förväntningar är det bra att också prata om farhågor och rädslor inför en segling. Vad som är en enkel vardagshändelse för en person kan vara en skräckupplevelse för en annan, så det är viktigt att skapa en förståelse för vad farhågorna och rädslorna består av för varje individ. Det behöver inte vara upplevelser som man vill undvika, det kan vara såna man inte vill vara utan eller sådana man vill utmana sig i. Länder eller platser man vill se, människor man vill möta eller saker man vill vara delaktig i eller lära sig. Om man uttrycker och samtalar kring detta före avfärd så ökar möjligheten att hantera både förväntningar, farhågor och rädslor som uppstår hos de ombord. Att gemensamt prata om hur man vill komma över utmaningen och rädslan, och sedan steg för steg ta sig an detta, resulterar i att personen med rädslan inte bara kan övervinna den utan ger en ökad lust att ta sig an nya utmaningar. Viktigt är att ta hänsyn till att vi lär oss på olika sätt och har olika utmaningar. Vi har alla gjort misstag, och gör misstag, vi har alla varit nybörjare någon gång.

Planera rutt, tidplan och ekonomi

Planeringen av en långsegling bör vara ett gemensamt och lustfyllt projekt av de som ska ska vara med. Tillsammans kan man gå på föreläsningar, läsa böcker, gå kurser, titta på sjökort och mäta distanser, och se närmare på tänkbara strandhugg. Ta kontakt med föreningar för långseglare och personer som seglat bortom horisonten. Läs bloggar av de som gjort liknande seglingar. Avgör tillsammans om tidsplanen är rimlig i förhållande till den seglade distansen och de förväntade förhållandena vad gäller vindar och strömmar. Hur långa sträckor vill man segla, hur många nattseglingar? Hur länge vill man stanna vid de olika platserna? Lägg sedan på tid, cirka 25 procent är en riktlinje för reservtid. Ju mer desto bättre. För när allting inte går som planerat, när väder eller reparationer hindrar planerad avfärd, eller man vill stanna längre än planerat på en ny favoritplats, är det skönt att inte behöva ta beslut baserat på stress. Och ha alltid en reservplan redo att ta till, det kan vara att hoppa över några platser eller tillbringa mindre tid i hamn. Undvik också att ”garantera” tid och plats för besättningsbyte, bättre att ny besättning får ta sig till båten där den råkar befinna sig så du som är ansvarig för säkerheten ombord kan fokusera på just det. Alla bör vara överens om den plan som ligger till grund för seglingen, men väl medvetna om att det kan bli förändringar och ha en öppenhet och beredskap för detta. 

Ekonomin är också ofta en grogrund till osämja ombord. Kom överens om hur kostnaderna ska delas upp ombord. Ska alla bidra lika mycket till proviantering, bränsle, hamnavgifter, underhåll och reparationer, eller ska det vara olika beroende på hur ägarskapet ser ut?.Det är lätt att underskatta kostnaden för seglingen. Dels hur mycket det kostar att ligga i marinor, även om långseglare ofta kan klara sig med att ankra på svaj utan kostnad. Men framför allt för att man underskattat vad underhåll och reparationer kostar.

Vid planeringen är det bra att också se över vilka valutor som behövs i reskassan. USA-dollar och euro räcker långt även i länder som inte har dem som officiell valuta. Men lite kontanter i den lokala valutan gör det möjligt att också handla på marknader och äta på de mer avlägsna restaurangerna. Där det finns internetuppkoppling har de flesta större affärer och restauranger också möjlighet att ta emot kreditkort. Vanligast är Visa och Mastercard, medan American Express fungerar sämre utanför de USA-inspirerade områdena. Att betala med kreditkort ger oftast den bästa växelkursen, bättre än på växlingskontoren. Även bankomater finns numera i de flesta lite större städerna och där kan man ta ut kontanter i den lokala valutan. Men hamnar man utanför allfarvägarna kan man inte räkna med att kunna ta ut kontanter eller använda sitt kreditkort.

Öva långsegling

Sverige har en lång och vacker kuststräcka med spännande grannländer, både i Östersjön och på Västkusten. Innan man beslutar att ta steget fullt ut och göra en långsegling kan man testa om det är något man verkligen kommer att trivas med. Ett sätt är att chartra en bareboat för ett par veckors segling utanför välkända vatten, men man kan också pröva längre sträckor med flera nattseglingar från Stockholm till Höga kusten, eller till de baltiska länderna i öst, eller till Danmark och Skottland från Västkusten. Att testa båt och besättning i lite mer realistiska förhållanden ger en trygghet inför avseglingen och kan svetsa samman gänget som ska segla tillsammans, eller så kommer man underfund med att man behöver ändra eller anpassa sina planer inför långseglingen. Då slipper man göra det halvvägs över Atlanten. 

Sök information

För de som vill ha mer information innan avfärd finns mycket att hämta, både bland båtorganisationer/föreningar och på nätet. Internet har inneburit att tillgängligheten på information som är nyttig för långfärdsseglare finns i överflöd, snarare är utmaningen att hitta just det som känns mest relevant för en själv. Det finns också ideella organisationer som riktar sig speciellt till de som vill segla bortom horisonten. De ger en bra möjlighet att träffa andra som går i samma tankar eller som redan gjort det man tänker på och kan då dela med sig av erfarenheterna och många erbjuder kurser inom områden som är viktiga vid segling bortom horisonten. I ett tidigare inlägg finns mer detaljer om hur man får information om långsegling med länkar.

Bestäm datum för avfärd 

Det kan låta som en oviktig detalj att bestämma avfärdsdatum, men många som har gett sig iväg kan intyga att det gör stor skillnad. Med ett datum har man något att förhålla sig till och när man kommunicerat det är det svårare att backa från vad man bestämt. För man blir aldrig färdig med en båt, det kommer alltid vara en lista på projekt som bör göras. Med ett bestämt sista datum i hemmahamn är det också lättare att planera arbetet. Allt som ska beställas, installeras, kompletteras och repareras har nu fått en deadline. Det är bra både för leverantörer, reparatörer och för de som ska segla iväg.Jag vet många som efter avfärd har ankrat i favoritviken i skärgården och jobbat vidare innan man fortsatt sin segling. Men man har i alla fall lämnat hemmahamnen och är på väg, vilket är mentalt viktigt. Och på en båt finns det alltid en åtgärdslista som aldrig blir helt tom, det viktiga är att man kommer iväg.

Men om du vill få koll på en del väsentliga utrustningsdelar och funktioner på båten så satte jag ihop en kort “Checklista för bareboats” som kan fungera som bas när man planerar och ser till att allt fungerar innan avfärd. Egentligen tänkt som check innan avfärd på chartern, men kan fungera som grundläggande även vid segling på egen köl.

Vill du ha mer tips och råd inför långseglingar så kan du köpa min bok Bortom horisonten som innehåller över 200 sidor med just detta, saker jag skulle vilja ha vetat innan jag gav mig iväg. Detta inlägg är ett exempel på lite av innehållet. Och om du är intresserad av hur vi resonerade innan vi tog steget fullt ut och bosatte oss på båten kan du läsa inlägget om detta. Och om du vill följa oss mer i våra vardag ombord har vi en Facerbooksida som vi uppdaterar oftare än vår blogg.

Om du är osäker på om du vill ut och segla bortom horisonten kan du ta testet vi satte ihop för att se om du passar för långfärdssegling (ta dock testet med en nypa salt och med glimten i ögat). Lycka till på livets seglats!