Åskfronten Genesis

Ett blixtnedslag mitt i natten som lyser upp himlen under åskfronten Genesis passage där vi låg i Lefkas. Bilden är tagen från videon i slutet av artikeln och därmed lite oskarp.

Med stökigt väder på ingående med inslag av regn och åska bestämde vi oss för att återbesöka Tranquil Bay vid Nidri på Lefkas, där har vi legat förr vid stökigt väder. Där har man skydd för i stort sett alla vindriktningar, bra ankarbotten med seg lera på de flesta ställen och vår erfarenhet är också att det är bra lä, vindstyrkan är oftast svagare än på många andra ställen där berg och dalar kan förstärka vinden. Det dåliga vädret skulle inte komma förrän på torsdagen men då vi vet att det är en populär plats att vara på vid stökigt väder tog vi oss dit redan på onsdagen den 8:e juni. Dels hoppades vi kunna välja en bra plats men också för att ankaret skulle få en chans att gräva ner sig lite i ”lugn och ro” innan de starkare vindarna kom.

Vår ankarplats i Tranquil Bay mitt enmor Nidri på Lefkas

När vi kom till Tranquil Bay låg det som vanlig många båtar redan där, men vi hittade en bra plats och backade ordentligt upp till 1800 varv, runt två tredjedelar av maxvarv, på ankaret för att få fast det i leran. Det hade inte börjat blåsa ännu och vi behövde köpa mer lim till jollereperationer så vi beslöt att ta en promenad iland, det fanns flera båttillbehörsaffärer i området. Då vi via sociala medier hade fått en inbjudan till fika hos Björn och Lena i Vliho Bay, ett seglarpar som flyttat iland och köpt en lägenhet där, beslöt vi oss för att promenera dit efter fått inbjudan bekräftad. Det var ungefär 3 km ner dit och vägen är kantad av olika fruktträd, blommor och flera varv, så det blev en trevlig promenad.

På vägen dit tittade vi in i ett par båttillbehörsaffärer och i den andra, längst ner i Vliho Bay, hittade vi lim för jollen. Vi hittade också ett mullbärsträd som stod på trottoaren i närheten av affären. Ett mullbärsträd med de sötaste frukterna som vi fått nys om av Päivi Riedberg ombord på deras Nauticat TuSan. Grekerna har känt till mullbäret sedan 300 år f.Kr. så dess existens var ingen nyhet här. Marken under var nästan svart av nedfallna mogna mullbär men det fanns många kvar på grenarna. Vi fyllde ett par pappåsar vi hade med oss med de delikata och nyttiga bären innan vi mellanlandade hos Björn och Lena för en fika och ett glas bubbel på deras balkong med utsikt över Vliho Bay. Trevligt med nya bekantskaper och tack så mycket för er gästfrihet. Vi hoppas kunna hålla kontakten även om vi skulle segla iväg härifrån, då via kortvågsradio då Björn är en mångårig och inbiten radioamatör. Han har anropssignalen SV8/SM6FRI för de som vill pröva att få kontakt. När vi kom tillbaka till Tranquil Bay såg vi att det hade det kommit ytterligare båtar till ankarplatsen, däribland flera med svensk flagg. En av dem var Malön Freya med Tony och Mia ombord som vi träffat tidigare. Sarita och Freya var de enda som hade ankarsegel hissade i viken.

Torsdagen den 9:e juni skrev Lucina så här på vår Facebooksida:

”Nu har vi ankrat på svaj i fyrtiofem dagar och väntat ut två lågtryck med kulingbyar, en del dagar där vinden inte varit enligt prognos och vi ankrat i fel riktning, dagar där starka vindar strutat ner på oss från de höga bergen och nu är vi många båtar som sökt skydd här i Tranquility Bay för att vänta ut de kommande dagarnas åskväder. För mig känns det varje gång som då jag skulle till tandläkaren då jag var barn, ingen bedövning användes, borren hade remdrift och det vibrerade och luktade bränt. Oron gnager och skapar en koncentration och spänning som gör oss passiva, det sker ett fokus skifte och en beredskap till det osäkra som komma skall. Då vi har båtar runt oss, hörs alltid semesterljud, prat, glada skratt, barnlek, sorl och klirr, det doftar grill, cigarr eller osämja. Men då oroligt väder är i vardande infinner sig en speciell tystnad hos oss och båtarna i viken.”

På torsdagskvällen hördes det ett siren ljud i mobilen och vi blev lite förvånade. Det var en vädervarning via sms från de grekiska myndigheterna. Det som i väder appen såg ut som regn och en och annan åskskur och ökande vind visades sig utvecklas till en farlig åskfront som till och med namngavs till Genesis. Det gjorde oss lite mer oroade än tidigare och vi försökte förbereda oss ännu bättre för vad som väntade oss under natten till fredagen. 

Meddelandet på telefonen som kom på torsdagskvällen.

Av erfarenhet vet vi att åskfronter kan komma i många olika former. Vi har haft såna som passerat ganska obemärkt med lite muller och åska mellan molnen högt uppe och knappt någon vind alls. Och vi har haft åskväder där natten blivit dag av alla blixtar och vinden snurrat runt i 360 grader med stormbyar i en ny riktning som fått Sarita att luta som på kryss och ta fart med bredsidan mot vinden, och när 20 ton i levande kraft spänner upp ankarkättingen och rycker i ankaret så har vi draggat. Vad vi vet är att vid åskväder och frontpassager så ändras vindriktningen flera gånger med byiga vindar.

Vi har också upplevt tillräckligt många andra båtar som ankrat i vår närhet som inte satt ankaret tillräckligt och/eller ankrat för nära så när vinden ökar och kommer i nya riktningar har de svingat in i oss. Det gör att vi försöker få nya båtar på ankarplatsen att förstå var vårat ankare är, vilket en del ignorerar och nästan alltid resulterar att de måste flytta när vinden ökar och vänder. Men även om vi lyckats hålla närområdet rent från andra båtar kan vi eller de dragga, så under det värsta regnet och åskan är vi uppe på däck med motorn på för att kunna agera snabbt. Och då vi oftast är ensamma om detta så har det mer än en gång räddat oss och grannbåten från kollision då vi kunnat påkalla grannens uppmärksamhet med en mistlur och styra undan om möjligt och i värsta fall hänga ut fendrar. 

Att ligga i en skyddad vik med många båtar som både kommer och går ger många upplevelser, speciellt när vädret gör att vinden byter riktning och styrka många gånger per dygn. Under de fyra dagar vi legat här har vi sett en katamaran utan besättning ombord dragga ner på en dansk båt där hjälpande personer med gummibåt agerat fender mellan dem innan besättningen kom körande med sin jolle från stan letande efter sin båt och kunde ta upp ankaret ock köra iväg.

Molnen börjar hopa sig över Lefkas berg

Vi har sett en segelbåt med ett äldre par ombord blivit inbogserad med motorproblem och avsläppt och ankrad varvid båten draggade ner på en svenskregistrerad Bavaria med en ensam ukrainare ombord. De som bogserade återkom dock och gjorde ett nytt försök och denna gång lyckades båten få grepp med ankaret och vi har sett motormekaniker ombord nu i omgångar.

Men vi har själva blivit utsatta också. En engelsman med en motorseglare ankrade för nära oss enligt mig men inte enligt honom. När vinden vände och ökade så svängde vi så att om jag inte startat motorn och backat hade vi kolliderat. Det behövdes åtskilliga tut i vår mistlur för att påkalla hans uppmärksamhet, det var mitt på dagen. Först ville han inte göra något, sen förslog han att han skulle ta upp lite på sin ankarkätting. Men det skulle gjort att han skulle kolliderat med sin andra granne så jag tyckte det var en dålig idé så han gav med sig och skulle ta upp ankaret och flytta. 

När han började göra det så hade en liten Bavaria börjat dragga framför honom och oss, samma Bavaria med ukrainaren ombord som själv blev påkörd av en draggande båt. Innan engelsmannen hann få upp sitt ankare hade Bavarian drivit ner på honom och dess roder fastna i motorseglarens ankarkätting. Samtidigt hade vinden ökat och allt detta hände femtio meter i vindriktningen framför stäven på oss. Jag såg i mitt inre hur paketet skulle komma farande med vinden och krascha in i Sarita medan jag hjälplös stod och såg på. Vi var snabba med att förse Sarita med fendrar men innan de kom riktigt nära lyckades Bavarian trassla sig loss och motorseglaren kunde ta upp sitt ankare. 

Däremot var Bavarian fortfarande lös med en ensamseglare ombord. Han sprang mellan sittbrunnen och motorreglaget för att skjuta fart framåt och fören med ankarspelet för att lyfta upp ankaret. Det blev lite strul med att öppna kättingboxen först och han drev närmare oss. Oron för att hans ankare skulle fastna på vår kätting ökade men till slut fick han ordning på processen och lyckades få upp ankaret utan att något mer inträffade.

Men mycket energi och tid går åt till att försöka övertyga andra båtar om att de inte bör ankra där de tänker även om det ser bra ut just nu därför att vid ett vindskifte kommer saker förändras och om man tittar på radien på hur vi skulle svänga så är kollisionsrisken uppenbar, åtminstone för mig. Och tre båtar runt oss har fått flyttat efter vindskifte av just den anledningen även om de försäkrat oss om att allt är bra.

Vid tretiden på fredagsnatten vaknade vi av åskmuller och vid fyra-tiden hade molnen med regn och åska nått fram till vår ankarplats och det öste verkligen ner. Varningarna från de grekiska myndigheterna gällde främst översvämningar och lerskred och stora hagel över fastlandet, men även åska och vindbyar på havet. Vi fick regn och mycket åska, mest blixtar mellan molnen som tur vad, och vinden höll sig under 25 knop hela natten. Så även om riktningen svängde hela varvet runt i olika omgångar så var det vindmässigt en ”mild” frontpassage. Även om vi hade en oro kändes det skönt att vi är små samspelta om vad som skall göras och hur när det gäller dessa situationer att det ändå skapar ett relativt lugn. Oron gör att vi är mer på alerten och vi känner det viktigt att vara förberedda och klara att agera om det behövs. Oftast behövs det inte men beredskapen skapar en trygghet.

I gryningen var det svårt att se bergen på Lefkas med alla låga moln och regn.

Men det var skönt då gryningen kom, regnet upphörde och åskan hördes på läsidan om oss och hade passerat vår ankarplats. Vi kunde se på vår väderapp att det var ett svagt lågtryckscentrum, isobarerna låg långt isär, där vår plats låg nära centrum, ögat. Så molnen roterade nästan motsols runt oss. Vi såg också att den markanta frontlinjen med regn och åska hade passerat men fortfarande bildades det små celler med regn och åska över havet mellan Grekland och Italien, celler som kunde passera där vi låg. Så vi beslöt att ligga kvar en natt till och avvakta till allt lugnat ner sig ordentligt. Det kom ett par rejäla regnskurar till med vindskiften och lite byig vind, men ingen mer åska. Så på lördagsmorgonen beslöt vi oss för att lämna Tranquil Bay för nya ankarplatser. Samtidigt kunde vi läsa på nätet att minst två båtar i området hade blivit träffade av blixtar, den närmaste låg i Mytikas och båtens VHF-antenn försvann helt, gick bokstavligen upp i rök, och elektroniken slutade fungera. Inga personskador hade dock rapporteras ombord vilket var skönt. Däremot så drabbadas andra delar av Grekland hårt av Genesis som genererade uppskattningsvis 27 000 blixtar och en hel del översvämningar, framför allt på fastlandet, något som webbtidningen Keep talking Greece rapporterade.

Hur gör vi vid frontpassager på ankarplatser?

Vi kanske har en överdriven oro och respekt för vädrets makter men vi skapar trygghet i en oförutsägbar värld genom att förbereda oss så väl vi förmår. En stor del är att prata om olika troliga händelser och situationer som kan hända och hur vi kan agera om det sker. Det gör att vi ofta när saker händer inte behöver ta tid att diskutera och förklara utan vi vet vad vi ska göra. Ofta är det också svårt att kommunicera mitt i natten när vind och regn överröstar det mesta och då måste vi veta vad den andra personen gör och hur vi kan hjälpa varandra på bästa sätt. Ibland går det snett och då försöker vi prata om hur vi kunde gjort istället utan anklagelser. Så lär vi oss hantera olika situationer tillsamman på ett bättre sätt. Nedan är en sammanfattning av hur vi tänker om förberedelser innan en åskfront kommer:

  • Sätt ankarsegel
  • Lägg upp och surra jollen på däck
  • Fäll upp badstegen
  • Lägg ut extra ankarkätting
  • Hänger två fendrar i fören  för att bryta luftströmmen och minska seglandet på ankaret. 
  • Hänger ut fendrar som skydd om andra båtar skulle dragga på oss
  • Surra fast allt löst på däck
  • Förbereder för att ta upp ankaret snabbt
  • Sjöstuvar under däck 
  • Ta fram regnställ och foppatofflor
  • Ta fram pannlampor
  • Ta fram skidglasögon (vid hagel och/eller kraftigt regn i kombination med blåst)
  • Packa det viktigaste, som pass, plånbok och lite annat, i en vattentät ryggsäck om blixten mot förmodan skulle slå hål i båten.
  • Stänger luckor och ventiler
  • Om vi måste lägga oss för att vila, ha luckorna över våra ansikte där vi sover öppna så vi vaknar när det börjar regna även om vi oftast vaknar av åskans muller innan dess.
  • Packa viktig elektronik i ugnen som handhållen GPS, dator mm.
  • Aktivera ankar-appen på mobilen 
  • Följ olika appar med radarbild (åskaktiviteter) och satellitbilder (moln och frontrörelser) i realtid, t ex Windy.
  • Gå igenom tillsammans olika scenarior vad som kan hända så om det är svårt att se och höra varandra vi ändå vet intentionerna av vad som skall ske och vad var och en skall göra
  • Förbereder oss mentalt genom bl a prata om scenarior men också våra farhågor och hur vi kan förebygga för att undvika problem
  • Fysisk förbereda oss genom att försöka vila och äta innan åskfronten är över oss och förbereda enkel mat och dryck att ha under passagen

Sen när åskfronten kommer brukar vi ta på oss utrustningen, sätt på navigationsinstrumenten och starta motorn och ha den på tomgång för att vara standby. Vid behov aktiverar vi också bogpropellern, allt för att kunna undvika kollision med andra båtar när vi svänger, kunna räta upp båten i vndögat i kraftiga vindbyar för att inte påfresta ankaret för mycket och för att kunna vara snabba med åtgärder om vi skulle dragga. För mer tips och råd om vad man skall tänka på när man seglar lite längre finns i min bok ”Bortom horisonten”.

För mer information om sannolikheten för att bli träffad av åska ombord på en båt och vilka åtgärder man kan göra för att in första hand undvika att bli träffad men även för att minska effekterna av en träff så har Uppsala universitet publicerat en hel del material, dels allmänt för åska men också mer specifikt för segelbåtar. Praktisk båtägare har också en artikel som täcker ämnet hur du bäst skyddar dig ombord på en båt när åskan går.

En video om frontpassagen

Share Button

10 svar på ”Åskfronten Genesis

  • 19 juni, 2022 kl. 20:13
    Permalänk

    Så spännande läsning, det blir väl en bok?

    Svar
    • 19 juni, 2022 kl. 20:44
      Permalänk

      Tack, det vet man aldrig 🙂

      Svar
  • 17 juni, 2022 kl. 16:12
    Permalänk

    Hej och tack för inlägget 🙂 Vi var på Korfu (Petriti) och fick samma besked på tlf.

    Vi blev intresserad av din ”hur gör vi” och speciellt;
    ”Hänger två fendrar i fören för att bryta luftströmmen och minska seglandet på ankaret”.
    Var hänger du fendrarna? Ved sidan av fören, på fören?
    Är det kulfender?

    Tack för en fin blogg.

    Svar
    • 19 juni, 2022 kl. 08:10
      Permalänk

      Tack för återkopplingen! Vi läste om denar i fören på nätet och upplever att det gör skillnad så vi har fortsatt att hänga dem där. Kan vara ”placxebo-effekt” men så länge vi upplever en skillnad fortsätter vi. Vi har ett par av våra ”vanliga” febrar, men vi har sett andra båtar ha kulfendrar. Tror formen inte är det viktigaste utan att något bryter luftströmmen (vet att det påverkar vibrationer på master t ex genom att sätt på lister).
      Magnus

      Svar
  • 17 juni, 2022 kl. 07:02
    Permalänk

    Tack för intressant läsning!
    Vad har ni för ankarsegel?

    Elin
    Royal Virgo

    Svar
    • 17 juni, 2022 kl. 10:32
      Permalänk

      Elin,
      Vi har en enkel variant, ett trekantigt ”segel” som vi hakar fast på akterstaget med soft sachackles och hissar med reserv storfallet och ”skotar” på en knapp på masten. Skulle gärna ha ett litet större till vår båt med facit i hand, men det fungerar bra och gör stor skillnad (vi seglar ganska mycket på vårt ankare).
      Syns på denna bild från ett inlägg:
      https://media1.bortomhorisonten.nu/2022/06/IMG_1743.jpg

      Svar
  • 13 juni, 2022 kl. 18:42
    Permalänk

    Vilken app får ni varningar på från myndigheterna. Tack för en spännande läsning i lärorik.

    Svar
    • 13 juni, 2022 kl. 19:58
      Permalänk

      Skepp ohoj,
      Meddelandet kom automatiskt i våra mobiltelefon så myndigheterna måste skicka ut genom mobilnätet till samtliga telefoner i områden som de väljer antar jag då vi inte har någon app för detta. Detta är relativt nytt då flera jag pratat med som övervintrat här i år fått flera såna meddelanden. Vi var inte i Grekland denna vinter men flera tidigare och har då inte fått något meddelande, så nytt sen denna vinter tror jag.
      Magnus

      Svar
      • 13 juni, 2022 kl. 23:35
        Permalänk

        Jag fick en vädervarning i Grekland i oktober. Samtliga på restaurangen fick meddelandet och det blev många förvånade blickar innan man smög upp telefonen för sitt ta del av meddelandet. Det var ungefär samtidigt som översvämningarna var i Tyskland. Vi hade tur som var utanför det värsta regnet, på korfu publicerade man bild er på en parkering där bara taken på bilarna syntes men ingen notis i svenska nyheter.

        Svar
        • 14 juni, 2022 kl. 19:35
          Permalänk

          Ja, det är nog nytt från förra hösten då vi inte fick något när vi var här vintern och sommaren 2020/21.
          Magnus

          Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Translate »