13 tips för att minimera kostnader ombord

För mig och Lucina som bor ombord på Sarita är det viktigt att inte bara spara ihop så mycket pengar som möjligt och försöka ha en inkomst under seglingen för att ha råd med långfärdssegling som livsstil under en längre tid, utan ännu viktigare är att försöka minimera utgifterna. Detta då vi vill försöka fortsätta att leva ombord så länge vi har lusten kvar utan att en brist på inkomst ska hindra oss. Vi gör det på många olika sätt.

1. Starta smått (go simple, go small, go now)

Det legendariska långseglarparet Lin och Larry Pardey myntade uttrycket go simple, go small, go now. Det ligger mycket i det uttrycket då kostnaderna inte bara ligger i båten och utrustningens hållbarhet utan också i storleken och komplexiteten (utrustning och system). En ny vinsch till en 50-fotare är mer än dubbelt så dyr som till en 25-fotare och logiken är enkel, ju mer grejer man har ombord desto mer saker går sönder. Det är lockande att investera i en för stor och dyr båt och sen inte ha en tillräcklig god ekonomi för nödvändigt underhåll och önskade upplevelser. Här är vi ett dåligt exempel när det gäller storlek, men Sarita köptes mer för att ha blandad besättning ombord och innan vi blev ett par med samma drömmar om långfärdssegling. Men vi försöker go simple och väljer bort saker som diskmaskin, TV, tvättmaskin, avsaltningsanläggning, separat generator och annat som vi inte ser tillför tillräckligt för att motivera ökade kostnader och behov av reparationer det innebär.

2. Köp begagnat eller inte alls

Vi försöker minimera våra personliga ägodelar och utgifter och när vi flyttade ombord begränsade vi våra tillhörigheter till var sin IKEA-kasse. Vi har bara funktionella kläder ombord och om vi känner vi behöver komplettera med något, kläder eller prylar, frågor vi oss om vi verkligen behöver det, går det att reparera eller fixa till med vad vi redan har och kan vi köpa det begagnat. Det gör att vi nästan inte köpt något nytt till oss själva på mycket länge, Sarita har dock fått en del nya saker.

Men även för båtprylar går det att spara pengar då internet erbjuder tillgång till en fantastisk andrahandsmarknad för begagnade produkter. Vi har köpt allt från kontrollenhet till autopiloten till skotvagnar begagnat via nätet av andra båtägare. Vi har också hittar fantastiska fynd i marinornas sopstationer, alltifrån nya salongsdynor till träribbor för allehanda byggprojekt. Och som sagt var, först försöker vi reparera eller skapa något nytt från befintligt material. En ny ankarvinsch (den gamla var hårt ansatt av korrosion) skulle kostat 60 000:- men efter lite letande hittade vi en reparationssats för 5 000:- som vi kunde reparera den med. Och med en symaskin har nya kapell, fenderskydd och vindfångare (i svenska flaggans färger) tillverkats.

3. Vara flexibel och ha tid

Att ha planer är bra men att ha svårt att ändra dem kan bli både dyrt och frustrerande då seglarlivet är allt annat än förutsägbart. Att kunna vara flexibel både i tanke och med tid öppnar upp möjligheter och borgar för en säkrare segling. Att till exempel kunna stanna längre än planerat på en ankarplats man blivit förälskad i och ha tid att vänta in väderluckor för en planerad delsträcka kan spara på både slitage på utrustning och kassan, och dessutom göra livet mer njutbart. Något vi gjort åtskilliga gånger. Vi brukar säga att vår plan är att inte ha en plan utan låta lusten styra, och om vi har en plan vara beredda att ändra den. Det har öppnat många möjligheter för oss och skapat många nya vänskaper.

4. Stäng av motorn, segla

Ett självklart sätt för en seglare att dra ner på kostnaderna men kan hänga ihop med punkten om att vara flexibel med tid också. Vi försöker att undvika tidsscheman som kräver att vi behöver slå på motorn för att hinna fram i tid istället för att vänta i stiltje kunna njuta av stillheten till havs utan för mycket vind. Det hänger också ihop med nästa punkt, att bli självförsörjande då en anledning till att köra med motorn kan vara för att ladda batterier.

5. Bli så självförsörjande som möjligt

Att ladda batterier via solceller, vind/släp generator, Efoy eller annat ger inte bara ett oberoende av att ladda batterier via landström eller motor och därmed en frihetskänsla utan man spar pengar efter en initial investering. Vi har investerat i en vindgenerator på 300W och sex solceller på över 500W till våra 800Ah batterier och hittills har vi varit självförsörjande på el även under Medelhavets vinter med mindre sol (men mer vind). 

Likaså gör rejäla vattentankar (eller avsaltningsanläggning) att att man inte behöver lägga ut pengar på att gå in i marinor och betala för vatten där det är dyrt. Vi har 1 100 liter vatten ombord när vi är fulltankade och med fotpump påkopplad för både färsk- och saltvatten har vi kalkylerat att vi har vatten för up till ett halvår. Detta leder oss till punkt 6.

6. Ankra på svaj (undvik dyra marinor)

Att ankra på svaj utan kostnad är ett privilegium för oss seglare. Det börjar bli svårare men fortfarande bjuder många seglingsområden, framför allt utanför turiststråken, på denna möjlighet (även om det är vanligt att det är förknippat med någon sorts cruising fee för att segla i landet i fråga). Att vara självförsörjande minskar behovet att behöva gå in till marinor och därmed få en större kostnad. I Grekland där vi seglat mycket så finns denna möjlighet fortfarande och sen vi investerade i solceller och vindgenerator har vi inte varit inne i någon marina. Om vi behöver gå till kaj finns det i Grekland, liksom i en del andra länder, också stadskajer som är mycket billigare än de kommersiella marinorna. Det är framför allt vid dåligt väder som behovet av en skyddande marina kan kännas trygg (även om inte alla marinor ger ett bra skydd vid oväder) och då har vi utnyttjat möjligheterna till att ligga förtöjd.

7. Förebyggande underhåll

Då konsekvenserna av att något går sönder ombord kan bli omfattande är det oftast lönsamt att tänka efter före. Att reva i tid (när man först tänker på det), kontrollera för slitage och byta ut delar innan de går sönder enligt en underhållsplan kan spara mycket pengar liksom att ha reservdelar och verktyg ombord. Vi har ett schema för underhåll som bör göras regelbundet för att inte glömma och även komma ihåg när det gjordes senast, allt ifrån att byta olja och filter på motorn till att plocka isär, fetta av, fetta in och sätta ihop alla vinschar.

8. Uppskatta ett enkelt liv där bekvämlighet inte är avgörande

När bekvämlighet inte är avgörande och antalet utrustningsdetaljer minskar spenderar man mindre tid med reparationer och underhåll och mer till upplevelser, men också att kostnaderna minskar ju mindre prylar man har ombord. Vi lever utan TV, tvättmaskin, diskmaskin, espressobryggare och annat man är van vid från landlivet och vi saknar det inte. Även om det är en stor båt har vi valt att inte ha elvinschar. Däremot har vi investerat i en tryckkokare som inte bara gör matlagning säkrare till havs utan spar mycket spisbränsle också (gasol för oss). Det ger oss mer tid för varandra och att göra saker vi tycker om tillsammans och gör att det är färre saker som kan gå sönder.

9. Utforska avlägsna ankarplatser (undvik dyra turistorter)

Som nämnts tidigare så ökar möjligheterna att hitta ankarplatser då man seglar i områden där båtturismen inte är så utvecklad. Men det är inte bara möjligheten att ankra på svaj utan kostnad som gör att det blir billigare att utforska områden utanför turistströmmen. Mat och dryck brukar vara billigare  liksom mycket av de vardagsprodukter som används av lokalbefolkningen. Vilket leder till nästa tips.

10. Köp lokala produkter (och fiska) och laga maten ombord

Genom att handla på de lokala marknaderna och de affärer som lokalbefolkningen handlar på istället för shopping centers gjorda för att locka turister kan inköpskostnader minskas på de flesta varor. Det finns skattebefriade områden och affärer som kan göra skillnad men annars så är en bra regel att där lokalbefolkningen handlar sin mat (eller annat) är ofta där man får bra valuta för pengarna. Vi har tagit redan på när de lokala marknaderna går av stapeln i de områden vi seglar i och det är inte bara underbart att få färska råvaror som är närodlade, utan det är en härlig stämning på marknaderna och det ger möjlighet till nya kontakter. Om man kommer sent kan man fynda då många av stånden rear ut frukt och grönt och ibland skänker bort delar av utbudet. Det brukar också finnas “andrasortering” på marknaderna.

Vi har en matbudget för två personer på i snitt 1400:- per person och månad och då äter vi i stort sett alla måltider ombord. Vi har ingen frys utan mycket bygger på färska frukter och grönsaker och ibland skaldjur och fisk men nästan aldrig kött. Lucina lagar mat från grunden med mycket bönor och linser och tar tillvara alla rester, vi slänger aldrig mat. Vi handlar även mycket som reas ut då slutdatum är nära (har aldrig varit dåligt) eller “sekunda” kvalitet på frukt och grönsaker. 

11. Anpassa mathållning efter säsongerna

Ett annat sätt att hålla kostnaderna för mat nere är att handla det som odlas under rådande säsong i närområdet, det som det finns mest av på de lokala marknaderna. Genom att förändra mathållningen efter vad som odlas och erbjuds kan man spara pengar. I Grekland så märks det på både priser och tillgång på de lokala marknaderna när citrusfrukterna mognar, när rotfrukterna har sin höjdpunkt och när vindruvor och äpplen är i säsong. Ibland behöver man inte gå till marknaden utan kan hitta god mat i träd och buskar omkring oss. Vi har hittar ett fikonträd och ett avocadoträd i Preveza som förser oss med frukt under långa perioder, för att inte tala om alla citroner och apelsiner vi plockar från vilt växande träd när det är säsong. Även oliver har vi fått tillåtelse att plocka för att sedan själva lägga in. Och tomater och gurkor har vi “köpt” (de brukar vägra ta emot pengar) av växthusägarna i trakten. Allt beroende på säsongen.

12. Lär dig göra så mycket som möjligt själv

Ett ganska självklart förhållande är att ju mer man kan fixa på båten själv desto mindre kommer kostnaderna för underhåll att bli. Det gäller också att ha med sig reservdelar och utrustning som köpts in på platser där de är billiga. Ombord på Sarita har vi en excel-fil för att hålla reda på var vi förvarar alla reservdelar och verktyg som kan vara “bra att ha”.

Ofta är det inte bara önskvärt utan nödvändigt att kunna reparera saker som går sönder själv, det finns inga rörmokare, mekaniker eller elektriker att tillgå mitt på havet. Vi räknade ut att vi sparat över en halv miljon kronor på att göra det mest av arbetet själva under renoveringen av Sarita i jämförelse med kostnadsuppskattningar som varvet gjorde för sitt arbete. Dessutom har vi en helt annan koll och är numera mycket tryggare med Saritas alla olika system om något skulle gå fel efter att ha bytt ut det mesta av alla rör, slangar och elkablar som gömmer sig i kölsvin och bakom inredningen.

13. Värdera saker som inte kostar pengar 

Det finns många upplevelser som inte kostar pengar, och med begränsad budget kan man göra prioriteringar. Vi föredrar att äta en hemlagad måltid ombord istället för att åka in till en taverna. Vi vandrar gärna, eller tar en cykeltur för att utforska närområdet istället för att åka till turistattraktioner en bit bort. Och vi gillar att snorkla runt båten, motionssimma på ankarplatsen och njuta av solnedgången från sittbrunnen. Nästan allt vi gör för att sätta guldkant på tillvaron kostar inte pengar.

Om du vill läsa mer om hur det är att långfärdssegla kan du läsa min bok “Bortom horisonten”, en bok full av tips och råd om hur det är att segla just bortom horisonten.