Livet i lockdown
Grekland har “lockdown” och utegĂ„ngsförbud mellan 21.00 och 05.00. Sarita Ă€r dĂ€rmed förbjuden att segla och utforska ankarplatser. Vi har dock bytt miljö frĂ„n att legat pĂ„ land i Cleopatra Marina i Aktio i över tre Ă„r ligger Sarita och guppar i vattnet i Preveza marina tvĂ€rs över sundet som leder till Amvrakikobukten. HĂ€r trivs vi ocksĂ„ och har vi börjat hitta nya rutiner, utforska nya omrĂ„den och trĂ€ffa nya mĂ€nniskor i ett Grekland som liksom resten av vĂ€rlden slĂ„ss mot ett virus.
MÀnniskorna i Grekland försöker som i övriga vÀrlden att hitta sÀtt att leva sÄ normalt som möjligt i en pandemi. Förutom de som behöver förflytta sig för sitt arbete eller andra undantagsfall sÄ har myndigheterna godkÀnt att man kan lÀmna sitt hem för sex olika anledningar dÀr lÀkar/apotek-besök, handla matvaror och motion (individuella korta utflykter nÀra hemmet för motion eller rastning av husdjur) Àr tre av dem (se bild). De med grekisk telefon kan sms:a ett speciellt telefonnummer och uppge skÀlet och tidpunkten för att fÄ ett godkÀnnande tillbaka. Detta meddelande skall sen kunna visas upp vid en eventuell kontroll. Vi som inte har ett grekiskt abonnemang fÄr istÀllet fylla i en förtryckt blankett med namn, skÀl och tidpunkt som skall tas med tillsammans med pass.
Det gör att det trots lockdown Àr ganska mycket folk i rörelse, framför allt motions-skÀlet verkar anvÀndas mycket. Med alla affÀrer som inte har livsviktiga varor (som mataffÀrer), tavernor och caféer stÀngda sÄ hör och ser vi alternativa lösningar. Vi blev till exempel förvÄnade nÀr vÄrt favoritbageri var öppet och vi kunde köpa deras frestande goda bakelser. Men de bakar ocksÄ bröd sÄ jag förmodar att de dÀrmed Àr undantagna frÄn stÀngning. Med rÀtt kontakt kan man fÄ varor levererade vid bakdörren, tavernor har hemleverans och kaféer har take-away. Reglerna tillÄter detta sÄ lÀnge kaféerna inte erbjuder nÄgra sittplatser för att njuta av sina köpta varor vid sjÀlva kaféet utan det köpta inmundigas nÄgon annan stans. Men gatorna Àr relativt folktomma efter 21, men det Àr inget vi berörs av för dÄ ligger vi och sover.
Det senare har betydelse för vĂ„r nĂ€rmiljö dĂ„ marinans kafĂ© verkar vara en av Prevezas populĂ€raste, speciellt bland barnfamiljer och ungdomar. Dels ligger omrĂ„det lite enskilt och Ă€r “fritt” frĂ„n de tĂ€ta “gubbfiken” dĂ€r de Ă€ldre mĂ€nnen sitter hela dagarna och kvĂ€llarna och har jĂ€rnkoll pĂ„ vad som hĂ€nder i omrĂ„det (vilket kan vara jobbigt för en del av ungdomar). Dessutom erbjuder marinans konstruktion med lĂ„nga âcement-bĂ€nkarâ alternativa sittplatser för de som köpt nĂ„got pĂ„ kafĂ©et och inte kan sitta pĂ„ de borttagna stolarna dĂ€r. Preveza marina Ă€r Ă€ven utan kafĂ©et ett ganska populĂ€rt utflyktsmĂ„l dĂ„ en strandpromenad lĂ€ngs Prevezas kaj avslutas med marinan som dĂ„ blir ett naturligt slutmĂ„l, alternativ dĂ€r man vĂ€nder tillbaka.
Vi ligger nĂ€st lĂ€ngt ut pĂ„ sista bryggan i marinan, utanför oss Ă€r det bara en sjömack dĂ€r det Ă€r tilltrĂ€de förbjudet för allmĂ€nheten (vilket meddelas i en högtalare som aktiveras av nĂ„gon sensor nĂ€r besökare kommer för nĂ€ra). DĂ€rför blir platsen dĂ€r vi ligger ofta ett rundningsmĂ€rke för promenaden, sprĂ„ngmarschen eller cykelturen innan hemfĂ€rden pĂ„börjas. Efter att ha legat hĂ€r ett par veckor börjar vi kĂ€nna igen nĂ„gra av de som kommer förbi pĂ„ sina motionsrundor. Vi, vilket just nu ocksĂ„ inkluderar Lucinas yngsta dotter Nora som Ă€r pĂ„ besök, brukar söka kontakt med motionĂ€rerna med ett uppmuntrande entusiastiskt âJĂĄ sasâ eller âkalĂ mĂ©raâ (hej eller goddag). MĂ„nga av dem ler tillbaks medan andra Ă€r helt inne i sitt motionerande.
NĂ„gra vi fĂ„tt kontakt med Ă€r ett par Ă€ldre grekiska damer som har varit förbi nĂ€stan varje dag. De gĂ„r lĂ„ngsamt pĂ„ sin motionsrunda och den ena av damerna har kĂ€pp och har till och med svĂ„rt att gĂ„. Men de kĂ€mpar pĂ„ och vi har hejat pĂ„ dem flera gĂ„nger nĂ€r vi suttit och Ă€tit tidig middag, det Ă€r dĂ„ de brukar passera. NĂ€r vi Ă€ter brukar de hĂ€nsynsfullt vĂ€nda lite innan de kommer fram till bĂ„ten. En dag var Lucina och Nora ute och cyklade till badstranden (vi har bara tvĂ„ cyklar sĂ„ vi turas om ibland) nĂ€r det nĂ€rmade sig sen eftermiddag och damernas passeringstid. Jag var nere i ruffen nĂ€r jag hörde nĂ„gon tjoa utanför och nĂ€r jag tittade upp var det den ena av damerna som stod vid landgĂ„ngen, hennes vĂ€ninna satt en bit bort och vinkade diskret. I handen hade hon en pĂ„se som hon höll upp och pekade mot mig. PĂ„sen, som var full med apelsiner mandariner, ville hon att jag skulle ta och nĂ€r jag kom över till henne och greppade pĂ„sen sa hon pĂ„ knackig engelska, âfrom our gardenâ och log, vĂ€nde sig om och gick.
Jag var helt oförberedd pÄ denna fina gest och gÄva och han bara sÀga efcharistó (tack) och föra upp hÀnderna till mitt hjÀrta och buga djupt. NÀr hon kommit bort till sin vÀninna och de tittade mot mig innan de skulle fortsÀtta sin promenad gjorde jag en slÀngkyss vilket de lite generat verkade uppskatta. NÀr Lucina kom tillbaka och jag berÀttat var det inget snack, nÀsta gÄng de kom förbi skulle de fÄ med sig en nybakad sockerkaka. SÄ det blev ett bak följande dag och kakan blev precis klar lagom till vÀninnornas promenad och har levererats med idel glada miner hos alla inblandade. De talade dÄ om att de gör marmelad av en del av frukten, sÄ det skulle inte förvÄna oss om det dyker upp nÄgon marmeladburk med damerna nÀsta gÄng de passerar.
Vi har sagt det förut i ett annat blogginlÀgg, det finns sÄ mycket vÀrme, stolhet och vÀnlighet i det grekiska folket, speciellt de Àldre gummorna och gubbarna som man bara mÄste Àlska. Att vi inte talar varandras sprÄk möter inget hinder, bemötandet Àr ÀndÄ hjÀrtligt.
Ett annat exempel pÄ detta Àr dÄ Lucina och Nora var pÄ promenad i Preveza. PÄ en av bakgatorna sÄ passerade de en trÀdgÄrd dÀr det hÀngde massa kalebasser frÄn trÀden. Det sÄ lite lustigt ut dÄ de inte vÀxer pÄ trÀd utan hÀngde dÀr för att torka, de kan sen anvÀndas till allt frÄn maracas till lampor. NÀr de var pÄ vÀg dÀrifrÄn kom Àgaren till huset och trÀdgÄrden ut, en Àldre man med mustasch och vÀnliga ögon. De förde en ordlös konversation med teckensprÄk och lyckades förmedla att de bodde pÄ en bÄt i marinan. Han försvann in i trÀdgÄrden och Lucina och Nora började gÄ mot marinan igen nÀr han hann ifatt dem med en kalebass i handen. En till formen vacker kalebass vilken han rÀckte över till Nora med ett leende. Protester hjÀlpte inte utan det var bara att acceptera gÄvan och ödmjukt tacka.
SÄ en kaka bakades för att nÀsta dag, dÄ jag ocksÄ var med pÄ promenaden, ha som delmÄl att Äterbesöka den vÀnliga mannen med kalebassen för att ge honom den nybakade kakan. Nora visade upp en bild pÄ den vackra frukten dÀr den hÀngde pÄ ena sidan av sittbrunnen. Han blev nog lika förvÄnad över den överrÀckta kakan som Lucina och Nora nÀr de fick kalebassen, men han bugade, log och gick tillbaka till sitt hus. Vi började gÄ tillbaka och mÄdde ganska bra av att kunna ÄtergÀlda en vÀnlig gest nÀr mannen kom smÄspringande med en ny kalebass i hÀnderna, Ànnu vackrare Àn den vi tidigare fÄtt. Han gestikulerade och vi förstod att vi mÄste ju ha en till pÄ andra sidan sittbrunnen ocksÄ. Det var bara att tacka och ta emot.
Vi sjĂ€lva utnyttjar lockdown-möjligheten till motion i stort sett varje dag, antingen genom lĂ€ngre promenader eller cykelturer, ibland kombinerade med bad och en simtur (gĂ€ller frĂ€mst Lucina och Nora dĂ„ vattentemperaturen nu Ă€r runt 15 grader). Det Ă€r en ny nĂ€rmiljö att utforska och Ă€ven om vi ligger i en relativt stor stad, Preveza har runt 20 000 innevĂ„nare, sĂ„ kommer man snabbt ut pĂ„ landsbygden bland fruktodlingar, olivlundar och betande fĂ„r men Ă€ven de vidstrĂ€ckta sandstrĂ€nderna mot havet i vĂ€ster, Ionian Riviera. HĂ€r finns ocksĂ„ den vackra kusten lĂ€ngs “insjön” Amvrakikobukten och de vĂ€lbevarade ruinerna frĂ„n romartiden i Nikopolis lite norr om staden.
Fiskare pÄ vÀg ut för nattpasset En lugn kvÀll för fiske Mot havet Mitt emot ligger gamla varvet Tomma strÀnder pÄ Ionian Riviera Cykeltur till romerska ruiner OmrÄdet heter Nikopolis DÀr finns fler amfiteatrar Den största amfiteatern renoveras Nikopolis ligger straxt norr om Preveza 
Man kan fortfarande bada (tycker en del) Stranden finns efter kajen i Preveza DÀr Àr ett fritidsomrÄde med EukalyptustrÀd Ibland Àr det fler som badar 
OmrÄdet runt Preveza
Vi saknar en del frÄn tiden pÄ andra sidan som alla frukttrÀd (och speciellt avocadotrÀdet och fikontrÀdet) grönsaksodlingarna dÀr vi kunde fÄ tomater och gurkor frÄn, promenaderna med löshundarna och alla katter vi matat under vÄr tid dÀr, förutom alla mÀnniskor vi trÀffat dÀr. Men vi har redan fÄtt nya katter att mata, nya hundar som hÀlsar vÀlkomna, nya frukttrÀd att plocka frÄn och nya mÀnniskor vi trÀffat sÄ vi kommer att trivas hÀr ocksÄ. För vi rÀknar inte med att möjligheterna att segla omkring fritt kommer bli möjliga sÄ snabbt i Covid-19 tider, och nu Àr vintern med ett osÀkrare vÀder hÀr sÄ det kÀnns tryggt att ligga i en marina dÀr vi kan utforska nya platser till fots, pÄ cykel eller i bil (det senare nÀr lockdown hÀvs). Och som alltid finns det en arbetslista pÄ Sarita att jobba pÄ.
Roligt att lĂ€sa beskrivningen frĂ„n Preveza – och se bilderna! Ni mĂ„ste ligga precis dĂ€r den sĂ„ kallade svenskbryggan lĂ„g för drygt 10 Ă„r sedan. Vilken förĂ€ndring!
Suzanne
s/y Frida
Det stĂ€mmer! Vi har varit hĂ€r till och frĂ„n sedan 2012 och sett förĂ€ndringarna med mer och mer charterbĂ„tar som tar plats ocksĂ„. Ăven stadskajen har numera el och vatten och avgifter (och har fĂ„tt en ansiktslyftning) sĂ„ mycket har förĂ€ndrats Ă€ven om mycket Ă€r det samma :-).