Bortom horisonten

Från skärgårds- till oceansegling

AllmäntOkategoriseradeSeglingsfunderingar

Avlastningsplatsen ombord

Båtens navigationsbord är som en magnet till allt löst ombord. Där borde det ligga ett sjökort, en loggbok, passare och transportör och eventuellt en lokal guidebok. Det kan hända att man hittar något av de föremålen under högen av diverse odefinierbara prylar, grunkor, saker och tingestar som samlats i högar ovanpå, men det är mer slumpmässigt och tur. 

Jag kan ibland undra vad termosar, plastpåsar, klädnypor, solkrämer, myggoljor, glasögon, mobiltelefoner, varierande verktyg, skönlitteratur, kameror, kikare, hårddiskar, visitkort, batterier, ficklampor, kepsar, laddsladdar, hörlurar, plånböcker, växelpengar i ett snapsglas och annat hamnar på navigationsbordet men inser att det mesta har hamnat där av egen försorg. 

Men ungefär en gång i månaden så är måttet rågat, navigationsbordet måste städas. Det är dags att röja bland allt bråte för att kunna skönja själva bordet och eventuellt kunna öppna luckan till förvaringen inuti bordet. Där hör många av sakerna på navbordet hemma så det är en bra start. Sen brukar resten gå av bara farten och tillfredsställelsen med ett rent och snyggt navigationsbord vida överträffar arbetsinsatsen, något jag kan konstatera vid varje städryck.

I förebyggande syfte har jag en platsburk stående på navbordet, ett genomskinligt före detta glasspaket, där man kan lägga ner alla småsaker som i väntan på att stuvas undan någonstans har en tillfällig förvaringsplats. Det är genomskinligt för att ständigt påminna mig om innehållet och därmed skapa ett dåligt samvete som förhoppningsvis leder fram till att burken töms på sitt innehåll som hittar sina permanenta positioner på båten. Fungerar inte kan jag säga. En del av pinalerna i burken har legat där i åtskilliga år, burken var bättre i originalskick då innehållet försvann med raketfart under njutning. Till mitt försvar ska sägas att en del av grejorna ligger där i väntan på en installation, reparation eller någon annan åtgärd, så alla är inte i väntan på sin permanenta plats. 

Glassburken som står på navigationsbordet

Där hamnar också de prylar vi fortfarande hittar på båten och som vi inte vet var de kommer ifrån eller vad de är till för även om vi efter över tio år och en renovering nog gått igenom alla båtens skrymslen och vrår. Rädslan för att slänga något vi senare kan behöva är för stor. Ibland löser det sig som när vi hittade ett runt silvrigt metallföremål bland tomaterna som vi inte visste vad det kom ifrån. Efter ett tag så fick föremålets plats sin lösning, locket till stekpannan hade en rund skåra i handtaget och där passade vårt hittegods. Efter ett halvår hittade vi samma föremål på durken och hade då naturligtvis glömt bort dess tillhörighet, även om vi visste att vi visste det förra gången vi hittade det. Efter några dagar kom vi dock på det igen och numera så är det inget som skiner på lockets handtag, den runda metallprylen fyllde ingen funktion så vi vågade förpassa den till de sälla jaktmarkerna.

Innehållet i glassburken

Inför inlägget så tog jag mod till mig och hällde ut innehållet i glassburken på matbordet (navbordet var för belamrat med prylar) och här kommer nu en ocensurerad innehållsdeklaration:

  • En trasig slangkoppling till luftpumpen för jollen (bra att ha när en ny koppling skall inhandlas för att få rätt storlek)
  • Två fjärrkontroller, en till de elektroniska ljusen från Clas Ohlsson och en till bilradion)
  • Glasögonspray med trasa
  • Ett paket med små fiskkrokar
  • Ett suddgummi (så hårt att det är oanvändbart – undrar varför det är kvar?)
  • Visitkort för vår båt
  • Ett relä till autopiloten (skall installeras vilket år som helst)
  • En gaständare
  • En rulle med taglingsgarn
  • En ask tändstickor
  • En del till handbromsen på min cykel (i väntan på reparation)
  • En bältesclip till den handhållna VHF-radion (bra-nu vet jag var den var)
  • En sladd för mobilinkoppling till bilradion
  • En glasfiberflisa till nedgångsluckan (skall limmas på för tredje gången när som helst nu – nästa gång vi blandar epoxi och inte glömmer att den också ska fixas)
  • Några träpluggar som blev över när teakskruvarna i sittbrunn gicks igenom
  • En konstig metallpryl (kan vara hängare av något slag – ingen aning vad den används till)
  • Serienummerskylten till växellådan till motorn (den ramlade av för några år sedan)
  • En popnit (blev över när vi lånade popnittång 
  • En fyrkantsnyckel i aluminium (vet inte vart den går men vågar inte slänga den för då vet jag att den kommer behövas)
  • Nyckel till hänglåset för jollemororn
  • Skyddskåpan till frilägesknappen för motorreglaget (som vi köpte för tre år sen och skall sätta dit vilket år som helst)
  • Reservnycket till stora wirelåset för jollen
  • Ett par plastbyglar för kapell (ska komma till användning när en ny sprayhodd sys)
  • Tre magnetkort för duschar och vatten för olika marinor (osäker till vilka nu – de har legat där några år)
  • Nyckelring med koden för cykeln kodlås (bra om jag glömmer bort koden)
  • Ett stopp för stormstorens segelränna (fanns inte i rätt storlek så vi måste slipa ner det till rätt storlek)
  • Ett grönt snöre
  • En liten “paperclip”
  • Lite skruv och bult
  • En gängad plastbult med hål (har sparat den men kommer inte ihåg varför)

Imponerande vad som får rum i en glassburk. Men snart är det dags igen för den stora uppröjningen och då kanske några av grejorna, pinalerna, sakerna, grunkorna på navbordet och i glassburken hittar sina permanenta platser och det som behöver åtgärdas blir fixat – eller inte.

Share Button
Views: 273

Magnus Lindén

Jag, Magnus Lindén, som skapat denna hemsida är en person vars passion för segling och upplevelser förknippade med segling började i tonåren och har följt mig genom åren även om formen och omfattningen skilts sig åt över tid. Det har varit en tonårstid med träbåtar, en karriär som charterskeppare på världshaven, en period som frilansjournalist för båttidningar i kombination med leveransseglingar, en lugnare tid med familjeliv, 8-5 jobb och semestersegling i skärgården och nu en upptrappning av båtlivet igen med inköp av en Solitaire 52:a som ligger i Medelhavet. Erfarenheterna från mitt seglarliv har jag samlat i boken Bortom horisonten.

2 svar på ”Avlastningsplatsen ombord

  • Helt underbar artikel!

    Svar
    • Tack Miq, du kommer nog känns igen dig :-).

      Svar

Lämna ett svar till Magnus Lindén Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »