Blogg: 2018-20 Sarita renovering på varvBlogg: Seglingar med SaritaEkonomiSaritaSeglingsfunderingar

Dumpsterdiving på varv

Sopstationerna på varven kan vara guldgruvor för seglare

Det finns lika många sätt att långfärdssegla som det finns seglare, det är hela tiden en balansgång mellan bland annat kostnader och bekvämlighet där prioriteringar skiljer sig beroende på behov och förutsättningar. En hel del om hur man kan tänka om detta finns i inlägget “Våra åtta skäl till att bo på segelbåt”. Vi har också minskat kostnaderna genom att nå ut till andra seglare för att köpa det vi behöver begagnat, reparera det mesta själva, renovera istället för att köpa nytt och att ta hand om sådant vi behöver som andra kasserat, dumsterdiving på varv.

Vi har nu legat på ett varv i över ett år med en hel del större projekt på Sarita, periodvis med få andra än varvspersonalen här. Med tre stora varv som ligger bredvid varandra så finns här uppskattningsvis runt 3000 båtar på Aktio-halvön vid Preveza. Då blir det mycket som slängs när saker byts ut eller ägare har gjort felbeställningar. Vi brukar slå lovar bland sopstationerna och det har resulterat i en hel del fynd som nya dynor till salongen, 30 meter blixtlås och plastrutor till bimini/sprayhood, ny plywood till inredningen och mycket annat smått och gott.

Att renovera istället för att köpa nytt spar pengar, som vår ankarvinsch som skulle kostat över 50 000:- för en ny men nya delar gick på 5 000:-.

Att återanvända slängda produkter är något som känns bra för oss av flera anledningar. Det gör att vår båtkassa räcker mycket längre och det gör att redan producerade varor får ett nytt liv och inte hamnar på soptippen (nästan allt skräp i Grekland läggs på soptippar så vitt vi har sett – om det inte ligger och skräpar ner längs vägarna och stränder). Och vi behöver inte bidra till ny konsumtion i världen 

Köpa begagnat spar också pengar, här vårt “nygamla” vindroder

Flera marinor har också börjat med att båtägare kan i gemensamhetslokaler lägga prylar och kläder man inte behöver för andra att ta. Tidigare rörde det sig mest om utlästa böcker, men utbudet ökar ständigt med både båtprylar, kläder och husgeråd. Vi har hittat en hel del nyttigt som en manuell grönsaksrivare (”månlandare”), lite kläder, och någon bok. Och när framför allt kläder legat ett tag brukar vi ta dem och donera till välgörenhet istället. 

Men det är i sopstationerna vi gjort de bästa fynden. Cleopatra marina där vi ligger har förmodligen en större andel fynd bland soporna då varvet har lite större och dyrare båtar som är upptagna. Dels för de har kapaciteten med att ta upp breda och tunga båtar (enTravel lift som tar 300 ton och tio meters bredd) och har en mer ”organiserad” verksamhet än de andra varven bredvid. 

Vi letande efter en begagnad tryckkokare i seglarforum på nätet och fick en donerad till oss!

Hittills har vi hittat ett toalettlock vars gångjärn vi kunde använda för att ersätta det trasiga på vår toalettsits. Vi har hittat fina teakplankor och teakplywood skivor för att kunna ersätt delar av inredningen som vi monterat bort med blandat resultat vid däcksarbetet. Olika typer av slangbitar som är nya har vi kunnat lägga till samlingarna för användning när de behövs. Ett helt gäng med nya 220 V elkontakter för att byta ut våra nuvarande som börjar gå sönder på sina håll. Rostfria bågar som vi kunde använda för att bygga om biminin för att också fungera som hållare för solpaneler. 

n begagnad kvalitetscykel köptes till nästan en tredjedel av ordinarie pris för en ny

Från kasserade livflottar kunde vi ta hand om ficklampor, bra linor och kvalitetssvampar som suger vatten som svampar. Vi har också hittat kläder (brukar lämnas i påse utanför sopstationen) och en del verktyg, bl a skrapor. Vi har även tagit hand om presseningar som vi har som skydd för det vi förvarar under båten.Och från en lite möglig sprayhood som låg slängd (prima svensk kvalitet) har vi tagit hand om bra blixtlås, upp mot 30 meter, och plastfönster. 

Båtgrannar har även donerat saker som de planerade att slänga, allt från ett reservankare med kätting (ett nytt Wasi Bügel) och lina till en 220V fläkt (tyvärr så skulle inte de hopfällbara cyklarna slängas). Inte minst har andra båtvänner varit generösa när vi efterlyst utrusning på nätet att köpa genom bland annat Oceanseglingsklubben. Det har resulterat att vi fått till skänks både en tryckkokare och manöverpanelen till vår gamla Autohelm autopilot. Allt detta tackar och bugar vi för. Själva försöker vi vara en del av kretsloppstänkandet genom att rensa bland kläder, verktyg och annan utrustning för att skänka till välgörenhet eller andra båtägare.

Ibland har man vänliga båtgrannar som donerar saker de inte behöver, här ett ankare med tågvirke.

Sen har vi köpte en del utrustning som stått på önskelistan begagnat. Det finns mycket utrustning som byter ägare via internet eller loppisar. Vi har hittat både ett vindroder, en hopfällbar cykel, ett segel och renoverat vårt ankarspel istället för att köpa nytt. 

Vi hittade i stort sett nya dynor i soporna som vi skar till för att ersätta de nerruttna i salongen

Men det största fyndet är nog de skumgummidynor som vi hittade i en av sopstationerna. Det var en handfull dynor som såg helt nya ut förutom en som någon hade börjat skära i. Vi misstänker att någon beställt nya dynor men sedan tyckt att de var fel av någon anledning, troligast att de var för hårda. Men vi har letat efter nya dynor för salongen då våra börjar bli nedsuttna och tyget slitet. Nytt tyg har vi köpt, men dynorna kom som på beställning. Förra vintern sågade och limmade vi dynorna till passform. Denna vinter planerar vi (Lucina) att sy överdrag och klä om dynorna med den nya symaskinen. Och emellanåt gör vi våra lovar runt sopstationerna för nya fynd.

Med investering i två symaskiner (och en kunnig och duktig på att sy) så kan vi inte bara spara utgifter för kapell och överdragsarbete, vi hoppas kunna få intäkter på sikt för att hjälpa andra med liknande projekt.
Share Button
Views: 16

Magnus Lindén

Jag, Magnus Lindén, som skapat denna hemsida är en person vars passion för segling och upplevelser förknippade med segling började i tonåren och har följt mig genom åren även om formen och omfattningen skilts sig åt över tid. Det har varit en tonårstid med träbåtar, en karriär som charterskeppare på världshaven, en period som frilansjournalist för båttidningar i kombination med leveransseglingar, en lugnare tid med familjeliv, 8-5 jobb och semestersegling i skärgården och nu en upptrappning av båtlivet igen med inköp av en Solitaire 52:a som ligger i Medelhavet. Erfarenheterna från mitt seglarliv har jag samlat i boken Bortom horisonten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *