FrÄn skÀrgÄrds- till oceansegling
Efter att ha lÀst en uppsjö av seglingsböcker och artiklar samt spenderat en hel del tid till havs sjÀlv har jag försökt sammanfatta vad som verkar vara de största problemomrÄdena ombord, dÀr nÄgot gÄr sönder pÄ en seglande lÄngfÀrdsbÄt. Bland annat sÄ finns bÄde böcker och artiklar om erfarenheterna frÄn bÄtarna som deltagit i ARC-seglingarna genom Ären. Vilka Àr dÄ de vanligaste problemen?
Som det mesta med bÄtar Àr vilken utrustning man skall ha ombord en kompromiss. Ju fler prylar desto större bekvÀmlighet och sÀkerhet men ocksÄ högre kostnader, tyngre bÄt och fler saker som kan gÄ sönder med resultatet att mer tid spenderas till reparationer och mindre till upplevelser. Listan nedan Àr lÄngt ifrÄn komplett men ger en fingervisning om vad jag tycker Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man utrustar bÄten för segling bortom horisonten.
Vi har blivit testpiloter för ett nytt klÀdmÀrke för sjöstÀll, Quadra 4. Initiativtagaren Àr Totte Lindahl vars tanke Àr att att ta fram prisvÀrda klÀder med kvalitet dÀr en viktig del Àr Äterkoppling frÄn seglare nÀr det gÀller att utforma detaljerna pÄ sÄ bra sÀtt som möjligt.
Solceller ingÄr i vÄr lösning för elförsörjning ombord och det finns mycket skrivit om detta (se lÀnkar i inlÀgget), men frÄgan Àr hur man monterar dem. För att inspireras av hur andra har löst denna utmaning sÄ gick vi runt i Lefkas marina bland de upp till 700 bÄtar som ligger dÀr och sÄg vad andra hade för lösningar.
I ljuset av vad som hÀnder pÄ Atlanten med tre orkaner, varav Irma redan orsakat massiv skadegörelse, sÄ kÀnns det futtigt att rapportera om en natt med kraftiga vindbyar och Äska. Men förutom att beskriva hÀndelsen och kÀnslan sÄ kommer en del lÀnkar till nyttiga appar och hemsidor för bÄde vÀder, Äska och seglarforum för byta av erfarenheter, och en del andra tips.
Det Àr nu tvÄ veckor tills jag och Lucina ger oss av söderut till vÄr bÄt Sarita i Grekland för sÀsongen. Det kÀnns det skönt med en sommar som garanterar sol och vÀrme med klarblÄtt vatten och flÀktande sjöbris i Joniska havet. Högen med bÄtprylar som skall ner börjar vÀxa och snart Àr maxgrÀnsen nÄdd utan att betala övervikt.
Finns det nÄgot Àmne bland seglare i allmÀnhet och lÄngfÀrdsseglare i synnerhet som vÀcker mer kÀnslor Àn toaletter ombord? Alla har erfarenheter och Äsikter om detta, bÄde ur perspektiven vilken typ man skall ha och hur de skall installeras. Att prata med gÀster om hur de skall anvÀndas Àr dock kÀnsligare. För att inte tala om hur ofta man plocka isÀr dessa nödvÀndiga utrustningsdetaljer och konsekvenserna av detta.
Det finns mÄnga sÀtt att fira midsommar pÄ och att göra det med borrmaskin, fil och skruvmejsel i hand Àr ett sÀtt som vi börjar bli vana vid och jag tycker Àr helt OK (och Lucina har en viss förkÀrlek för). NÀr barnen blivit stora har dansen kring midsommarstÄngen blivit mindre attraktivt och att fÄ bÄten att fungera innan de första gÀsterna anlÀnder kÀnns prioriterat, om man nus kulle hitta en stÄng pÄ Kos dÀr vi nu Àr.
Det Àr underbart att mer kunna rÄda över sin egen tid, inte behöva oroa sig för om det blir en regnig dag (har inte regnat nÄgon dag av de tre somrar jag spenderat hÀr nere) och enda problemet med vatten- och lufttemperaturen Àr att den kan vara för hög. Men priset att ha en egen bÄt Àr det stÀndiga arbetet med alla projekt som mÄste, bör eller kan göras.
Internationellt Àr det vanligt med svajankring och i tropikerna Àr det den dominerande ankringsmetoden, ofta innanför ett rev som skyddar frÄn oceanvÄgorna men som inte blockerar den svalkande passadvinden. Vad som Àr en bra ankarutrustning och vad man skall tÀnka pÄ vid ankring har jag Àgnat ett kapitel pÄ över 20 sidor i min bok Bortom horisonten. HÀr finns lÀnkar till mer information.