FrÄn skÀrgÄrds- till oceansegling
Nu har vi snart legat pÄ land i tvÄ Är och Sarita har fÄtt en vÀlbehövlig omvÄrdnad, uppgraderats pÄ mÄnga punkter och fÄtt ny utrustning för lÄngsegling. Men resan har varit fylld av motgÄngar som gjort att vi kÀnt för att ge upp drömmen och flytta iland men ocksÄ av tillfredsstÀllelse av att ha klarat av utmaningarna som resulterat i en bÀttre och mer funktionell bÄt.
Att ha en varvsperiod med arbete pÄ bÄten innebÀr att vi Äterigen fÄr en pÄminnelse om att det som kan se enkelt ut och vara en begrÀnsad ÄtgÀrd pÄ en bÄt oftast resulterar i en komplicerad renovering av betydligt större omfattning Àn den ursprungliga planen. Men samtidigt blir tillfredsstÀllelsen större nÀr projektet Àr i hamn och vi kan glÀdjas tillsammans med Sarita över alla förbÀttringar
Vi Ă€r tillbaka ombord Sarita efter vĂ„r sejour i Sverige och bĂ„tmĂ€ssan och man kan sĂ€ga att oordningen Ă€r Ă„terstĂ€lld. Vi har fem hytter och en salong och kök pĂ„ totalt cirka 30 kvadratmeter boyta ombord pĂ„ Sarita som i nulĂ€get Ă€r reducerat till en tredjedel dĂ„ vi lever i en hytt, en halv salong och pentry. Resten Ă€r upptaget av verktyg, fĂ€rgburkar, dynor, reservdelar, bra-att-ha prylar, segel, gummijolle och lite allsköns brĂ„te. Helt normalt dĂ„ bĂ„ten Ă€r i âwork-modeâ med andra ord.
Att ta bort och sÀtta dit skotskenor kan lÄta som en enkel uppgift, men pÄ en Àldre bÄt som Sarita kan de 90 genomgÄende bultarna för de drygt 5 meter lÄnga skenorna med tillhörande mothÄllsskenor under dÀck vilja annorlunda. Det krÀvdes en hel del osande eder, frustration, demolering av inredningen, förstörda gÀngor, felmontering, extra kostnader, hjÀlp frÄn vÀnner och nya lÀrdomar, bland annat ett tÀtmedel som övertrÀffade vÄra förvÀntningar.
Det finns lika mÄnga sÀtt att lÄngfÀrdssegla som det finns seglare, det Àr hela tiden en balansgÄng mellan bland annat kostnader och bekvÀmlighet dÀr prioriteringar skiljer sig beroende pÄ behov och förutsÀttningar. Vi har ocksÄ minskat kostnaderna genom att nÄ ut till andra seglare för att köpa det vi behöver begagnat, reparera det mesta sjÀlva, renovera istÀllet för att köpa nytt och att ta hand om sÄdant vi behöver som andra kasserat, dumsterdiving pÄ varv.
Erfarenheten visar att teak dÀck i allmÀnhet och sÄdana som Àr skruvade i synnerhet har en begrÀnsad livslÀngd. VÄrt skruvade dÀck pÄ Sarita hade börjat nÄ sin grÀns dÄ det var bÄde tunt och lÀckte. NÀr vi började med projektet att ta bort teaken visste vi att det skulle bli en utmaning efter att tittat pÄ Ätskilliga Youtube-filmer av bÄtÀgare som startat med samma arbete. I denna statusrapport finns lite fakta om vad vi gjort hittills och vÄra tankar om hur vi tÀnker fortsÀtta.
Efter att ha tagit ledigt frÄn vÄra fasta heltidsjobb och seglat de sex senaste somrarna i Grekland och Turkiet med runt 300 gÀster ombord har det blivit lite si och sÄ med underhÄllet pÄ Sarita. Det har mest blivit förberedelser för sjösÀttning och upptagning. Nu nÀr vi bor ombord sÄ har vi mer tid för lite större projekt, och mÄnga projekt blir det. Vi samlade ihop en ÄtgÀrdslista som nu Àr uppe i 112 större och mindre projekt, och listan vÀxer.
Vad Àr det som gör det livet sÄ attraktivt för oss sÄ att vi har gett upp ett fast arbete och tillgÄng till all den service och möjligheter som livet i land ger och har tvingats att omvÀrdera det mesta frÄn hur vi levt vÄra liv tidigare. Vi har försökt sammanfatta vÄra viktigaste tankegÄngar under Ätta rubriker.
Efter att ha bott pÄ Sarita i nÀstan ett halvÄr sÄ börjar ett nytt lugn lÀgra sig ombord. VÄr egen stress över att vi stÀndigt borde ha nÄgon arbetsuppgift pÄ gÄng och kravet av att se nya platser börjar minska. Det har övergÄtt i ett behov av att stanna kvar och uppleva. Fortfarande kryper kÀnslan pÄ oss av att pricka av listan över besökta platser och ett dÄligt samvete över att inte omedelbart gÄ upp pÄ morgonen för ett dagsverke.
Det skedde med tvÄ frontpassager i mitten av september. Helt plötsligt nÄdde inte termometern upp till 25 grader under dagen och visade under 20 grader pÄ natten. AtmosfÀren pÄ ankarplatserna och i de grekiska byarna och stÀderna kÀndes annorlunda, sommarmÄnaderna med turister led mot sitt slut och början pÄ en lugnare tillvaro hade börjat
I ljuset av vad som hÀnder pÄ Atlanten med tre orkaner, varav Irma redan orsakat massiv skadegörelse, sÄ kÀnns det futtigt att rapportera om en natt med kraftiga vindbyar och Äska. Men förutom att beskriva hÀndelsen och kÀnslan sÄ kommer en del lÀnkar till nyttiga appar och hemsidor för bÄde vÀder, Äska och seglarforum för byta av erfarenheter, och en del andra tips.
Det finns ingen typisk dag ombord Sarita, det Àr en del av charmen att bo ombord en segelbÄt. Alla dagar Àr speciella och formas beroende av vÀder, vad som Àr nödvÀndigt att göra och humöret och lusten hos oss ombord. Idag blev det en lÄngpromenad pÄ förmiddagen till Vonitsa med belöning och pallning av frukt, en simtur, hemmagjord pizza till lunch, en liten siesta och lite bÄtpul. Följ med pÄ en dag ombord pÄ Sarita.
Första gÄngen jag hörde talas om Lefkas kanal var 1980 nÀr jag arbetade pÄ en segelbÄt som besökte sÄ mÄnga öar som möjligt i Grekland under sommaren. DÄ valde skepparen pÄ bÄten att runda Lefkas pÄ dess vÀstsida, havssida, för att undvika kanalen som beskrevs ha ett osÀkert djup. Sedan dess har jag sedan 2012 passerat genom kanalen Ätskilliga gÄnger, alltid med samma fascination av bron som bestÄr av en bilfÀrja och det stÀndiga arbetet som pÄgÄtt i kanalen.
Vi lÄg i en av vÄra favoritankarplatser, en liten vik pÄ södra Kastos, och sÄg nÄgot ganska stort och mörkt ligga i vattnet. Vad var det? Det lÄg en bit bort sÄ kikare fram. Kunde det vara en dykare med vÄtdrÀkt? Kanske inte, jag sÄg inget cyklop eller snorkel. Var det en stor stock som lÄg och flöt? Kanske en delfin? Men den lÄg för stilla och jag sÄg ingen fena.
Sen sjösÀttningen har vi hunnit rÀdda en bÄt frÄn att driva pÄ klippor, haft ett ankarspel som fÄtt spel, rensat dieseltanken frÄn vÀxande bakterier med hjÀlp av det billigaste hjÀlpmedlet ombord och sparat pengar med abonnemang dÀr roamingavgiften Àr borttagen, betalt det nya seglingstillstÄndet i Grekland och rensat strÀnder frÄn plastskrÀp. Och allt har gett nya kunskaper.
Att vi nu flyttat till Sarita börjar efter en mÄnad ombord sakta sjunka ner. Tidigare har vi kommit ner för sommarmÄnaderna under semester/tjÀnstledigt dÀr vi under största tiden haft gÀster ombord dÀr Sarita stÀndigt varit pÄ vÀg, alla system ombord mÄste fungera och vi har delat utrymmet ombord. Nu har vi helt plötsligt mer tid tillsammans och med Sarita, nÄgot som Àr svÄrt att fÄ in i vÄrt medvetande.
BÄtar Àr ett mysterium. Efter att tvÄ personer har jobbat hÄrt i tvÄ veckor pÄ bÄten sÄ vore det lÀtt att redovisa vad som Àr gjort. Men nÀr jag sÀtter mig ned och skall lista alla ÄtgÀrder vi gjort sÄ kommer jag knappt ihÄg en enda, och Sarita ser ut som vanligt. VÄrt mÄl har varit att minimimera utgifter, inte maximera inkomster nÀr vi flyttat ombord.
SÄ har de sista pusselbitarna fallit pÄ plats och Lucina och jag kastar förtöjningarna för att segla ut bortom horisonten. Nu Àr det inte bara sommarseglingar i Medelhavet som lockar utan ett liv med bÄten som bostad och vÀrldshaven som bakgÄrd. En livsstil som ger oss mycket av det vi vÀrderar i tillvaron och som vi njuter av, nÄgot som vi Àven i framtiden vill dela med gÀster ombord.
Jag sitter i sittbrunnen efter frukost och tÀnker pÄ vad jag borde göra. Jag kÀnner hur det börjar krypa lite i kroppen men bestÀmmer mig för att nu skall jag ta tillfÀllet i akt och vara nöjd och inte lÄta stressen ta över. Det tar ett tag av massa dÄliga samveten, jantelagar, duktighetskrav och annat som har ackumulerats i mitt medvetande under generationer innan prestationsÄngesten slÀpper och jag kan börja vara hÀr och nu.
Vi hade legat pÄ svaj under natten och pÄ morgonen var det dags att starta motorn och ta upp ankaret, men allt som hÀnde nÀr jag vred pÄ nyckeln var ljudet av ett klick nere frÄn motorrummet. Inte den roligaste starten pÄ dagen, men pÄ Sarita kan man koppla om sÄ att förbrukningsbatterierna, de som anvÀnds för lampor, instrument, kyl och annat, ocksÄ tillfÀlligt anvÀnds som startbatterier.
Ljudet nÀr tampen gick av var inte högt och allt skedde sÄ snabbt sÄ nÀr det sved till lÀngst ner pÄ vaden lyfte jag instinktivt pÄ foten och undkom dÀrmed att följa med skotet ut över relingen. Ljudet frÄn den fladdrande genuan tog sen all uppmÀrksamhet sÄ jag tÀnkte inte mer pÄ svedan förrÀn jag kom tillbaks till sittbrunnen och tittade pÄ vaden och sÄg att skinnet var bortslitet och det lyste rött i en linje runt halva benet.
Efter en mellanlandning i Wien sÄ vÀlkomnade oss Preveza och Grekland med öppna armar. Visserligen lÄg ett ÄskvÀder och oroade över fastlandet, men det löste upp sig till kvÀllen. Temperaturen var lagom, inte hett utan bara behagligt varmt och en bris svepte svalkande över havet. Vi kom fram till Sarita vid 15-tiden och hon fick en efterlÀngtad genomventilation med luckor öppna och en spolning i fÀrskvatten, och det kÀndes som hon lÀngtat efter oss ocksÄ.
Det Àr nu tvÄ veckor tills jag och Lucina ger oss av söderut till vÄr bÄt Sarita i Grekland för sÀsongen. Det kÀnns det skönt med en sommar som garanterar sol och vÀrme med klarblÄtt vatten och flÀktande sjöbris i Joniska havet. Högen med bÄtprylar som skall ner börjar vÀxa och snart Àr maxgrÀnsen nÄdd utan att betala övervikt.
Filmen  som sammanfattar Saritas Àventyr i Greklands farvattnen 2015 finns ny pÄ YouTuben. FrÄn starten pÄ Rhodos i Egeiska havet, seglingen över Kykladerna, genom Korintkanalen och ut i Joniska havet med seglingar frÄn Kefalonia och upp till Korfu och tillbaks. Ser fram emot mer segling ombord pÄ Sarita sommaren 2016.
Det kÀnns lite overkligt att sitta i en intensiv svensk grönska i dÀr temperaturen kryper ner mot 5 grader pÄ natten nÀr den aldrig varit under 20 under flera mÄnader. Samtidigt som jag saknar bÄde Sarita och livsstilen ombord sÄ kÀnns det skönt att komma hem till ett land med Ärstider. Men seglingen i den grekiska övÀrlden har varit en fantastisk tid med mÄnga hÀrliga upplevelser och fina möten med mÀnniskor.