Blogg Arkiv
Lägg till i Medelhavet, del 2 Stadskaj
Skillnaden mellan vad jag benämner en stadskaj och marina är att stadskajen drivs av staden medan marinorna är privatägda och därmed ofta är större, har mer service och drivs kommersiellt. Många stadskajer i Medelhavet har inga permanenta förtöjningslinor utan man förväntas använda sitt eget ankare vid tilläggningen även om fler och fler av stadskajerna börjar installera förtöjningslinor. Hur vi ombord Sarita brukar lägga till och hur man kan hantera om man fastnar i varandras ankare handlar Lägg till Medelhavet del 2 om.
Lägg till i Medelhavet, del 1 Marina
En av de stora skillnaderna mellan att segla i svenska farvatten och bortom horisonten är hur man ankrar i vikar och lägger till i marinor. Ombord på Sarita har vi genom att segla i Grekland och Turkiet ett tiotal år fått träna i tilläggningar. Vi har oftast varit två personer ombord på en 16-meters 20 ton tung segelbåt med ganska lång köl, inte helt lättmanövrerad med andra ord. Men vi har haft en bogpropeller vilket har underlättat. Del 1 kommer att handla om att lägga till i en marina som har permanenta förtöjningslinor vilket är vanligt i Medelhavet, man behöver då inte använda sitt eget ankare. Senare inlägg täcker tilläggning vid kaj med eget ankare vilket är vanligt vid stadskajerna, svajankring i vikar och ankring med linor iland.
Priser jag inte visste fanns
Det är alltid trevligt när uppskattning kommer helt överraskande. Ett mail om ett pris jag aldrig hört talas om som jag vunnit för artiklar i en medlemstidning påminde mig om ett annat pris. Ett pris som jag heller aldrig hört talas om som jag tilldelades på 70-talet efter en räddningsaktion i Trollhätte kanal från båten jag då var delägare i.
Tankar om hårt väder till havs, del 2 erfarenheter
I det här inlägget delar jag med mig av de erfarenheter och lärdomar jag fått av att hamnat i hårt väder till havs. Även om jag seglat ett tiotal Atlantöverfarter och fram och tillbaka mellan USA:s östkust och Västindien mer än en handfull gånger så har jag varit med om väldigt få riktig otäcka stormar. Jag har sett det som en en av mina viktigaste uppgifter som skeppare att minimera risken för att hamna i riktigt svåra oväder även om de är nästan omöjligt att undvika det helt. Men trots min ambition har det blivit en hel del kulingar, någon storm och även erfarenheter från två orkaner, en för ankar på USA:s ostkust (Gloria 1985) och en till havs (Frances 1996).
Tankar om hårt väder till havs, del 1 förberedelser
Hur man skall hantera hårt väder till havs är ett kärt ämne med nästan lika många åsikter som ankring och ankare, och de flesta har en historia att berätta om hur mycket det blåste när de var ute på havet. Även om jag genom planering försökt minimera risken för att hamna i oväder är det i stort sett omöjligt att undvika på längre havspassager, speciellt i områden med lågtrycksbanor. I två inlägg delar jag med mig av mina tankar och erfarenheter om hårt väder till havs och börjar med förberedelser.
Den perfekta boken för seglare
Köp en present till en seglingsintresserad vän, eller till dig själv. “Bortom horisonten” kan köpas för 130:- plus frakt. Det är en bok full med råd och tips illustrerade med egna erfarenheter om hur det är att segla bortom horisonten. Boken innehåller mina tankar och erfarenheter efter att ha seglat över 100 000 sjömil ombord på ett 50-talet olika båtar under ett halvt sekel, vad jag skulle vilja ha vetat innan jag gav mig iväg bortom horisonten.
En vinter i fjällen
Vintern kom tidigt till Åsvallen 2023, redan i början av oktober kom den första snön. Det ovanliga var att den inte smälte undan utan låg kvar och fylldes på. Vi skulle få en härlig lång snörik vinter där vi kunde utnyttja både de runt 300 km skidspår som prepareras i området och de sex områden för utförsåkning som finns i Funäsfjällen. Allt inom räckhåll från vår stuga 800 meter upp mot trädgränsen i Tänndalen, i området Åsvallen. Där kunde vi njuta av utsikten över Rödfjället, Vättafjället, Storvigeln i Norge, Svansjökläppen och Hamrafjället från vår veranda när vi inte var ute och åkte skidor.
Två skönheter i en lada
Två vackra träbåtar från 1900-talets början delar plats i en lada vid Höga kusten, Magda IV som jag var delägare till på 70-talet och Ester. Gemensamt är att de har renoverats av Bo Eriksson som jag kontaktade när jag hade vägarna förbi med en förhoppning om att få återse “min” gamla båt, men jag fick så mycket mer än det.
Sarita har en ny ägare
En epok i våra liv avslutas och därmed kan en ny fas ta sin början. I tolv år har vi fått de finaste upplevelserna tillsammans med Sarita och vi känner stor tacksamhet för allt hon gett oss. Men det är med blandade känslor vi lämnade henne i Cleopatra Marina och startade resan norrut.
Ett halvår går fort
Även om vi inte uppdaterat vår blogg på över ett halvår kan de som följer oss på vår Facebooksida se att det har hänt en hel del ändå. Detta inlägg sammanfattar hur vi köpte en VW Caddy maxi och körde till Grekland för att tömma Sarita på våra personliga ägodelar efter vi tagit upp henne på land och satt upp henne till försäljning samt vår resa till stugan i Tänndalen där vi bott under hösten och vintern med undantag för en resa till Nordnorge under september.
Vårseglingar 2022 i Joniska havet
I mars lämnade vi ett kylslaget Sverige för att åter flyga ner till Sarita i Grekland för att segla i Joniska havet under sommaren. Det blev besök i Vonitsa runt påsk där Arravani hästarna kommit till staden för att bli välsignade, vi utforskade mer av Amvrakiko Bay där Kopraina och Medini ligger. Det blev besök på en del gamla favoritställen som Varko Bay, Mytikas and Vliho Bay men också till en plats vi aldrig besökt tidigare, Marathias viken i inloppet till Astakosbukten. I inlägget finns en länk till videon som summerar seglingarna.
Seglingar hösten 2022
Sommaren 2022 delade vi upp seglingarna i Grekland i två omgångar med ett besök till Sverige emellan. På hösten besökte vi en del av våra favoritställen som Vonitsa i Amvrakiko Bay och Mytikas på det grekiska fastlandet, men även för oss obekanta platser som Petalas och Messolonghi. Men vi besökte också gamla bekanta som Vliho Bay på Lefkas östkust och öarna Meganisi och Ithaka. Nu finns en video som visar allt detta.
Vintern i Messolonghi
En ny video som sammanfattar vår tid ombord Sarita vintern 2022/23 när vi låg i vattnet i Messolonghi marina. Vi valde marinan då det var ett för oss nytt outforskat område, en skyddad marina och ett prisläge som var lägre än de runt Preveza och Lefkas. Videon visar vår vardag ombord och våra utflykter i staden och dess omgivning. Länk till videon finns i artikeln.
Årets seglingar
Nu finns en sammanfattande video om våra seglingar ombord Sarita i Joniska havet under våren och sommaren 2023 på vår YouTube kanal. Kan kännas skönt i höstmörkret att få uppleva lite sol, värme och turkosa vatten igen. Vi besöker platser som Messologhi, Meganisi, Varko Bay, Nidri, Lefkas, Preveza och Vonitsa.
Vi vandrar vidare
Vi har klivit iland och Sarita, som varit vårt flytande hem de senaste sex åren och som vi seglat de senaste elva åren, är till salu. Det var ett beslut som inte kom hastigt utan har mognat fram under en längre tid. Även om beslutet känns rätt så är det känslomässigt tungt och att ta avsked är svårt. En lust att pröva nya aktiviteter har växt och då upplever vi att ägandet av en stor segelbåt i Medelhavet snarare har blivit ett hinder från andra upplevelser vi vill göra, speciellt med en nyfunnen kärlek för fjällvärlden med vandring och skidåkning
Vonitsa, ett kärt återseende
Vi har varit i Vonitsa så många gånger att det känns som ett andra hem. Vi känner till alla affärer, har lärt känna en del som bor där, har utforskat omgivningen och trivs på måndagsmarknaden. Nu fick vi chansen till en bra plats i marinan och kunde i lugn och ro njuta av det vi tycker om med staden och dess omgivningar, och upptäcka nya glädjeämnen.
Oroligt vårväder
April avslutades och maj började med stökigt väder där lågtryck avlöste varandra. Vi fick några fina seglingsdagar mellan fronterna men vi låg också och avvaktade i Tranquil Bay på Lefkas och i Meganisi innan vi seglade till Preveza. Men vi hann med utflykter också.
Avlastningsplatsen ombord
Båtens navigationsbord är som en magnet till allt löst ombord. Där borde det ligga ett sjökort, en loggbok, passare och transportör och eventuellt en lokal guidebok. Det kan hända att man hittar något av de föremålen under högen av diverse odefinierbara prylar, grunkor, saker och tingestar som samlats i högar ovanpå, men det är mer slumpmässigt och tur.
Grekland, känt men ändå okänt
Efter att ha seglat i Grekland till och från under mer än tio år har kärleken till landet vuxit, framför allt till människorna vi möter. Så vi delar med oss av några erfarenheter vi gjort som kan spegla olikheterna och visa på en del oskrivna regler som finns i samhället, allt utifrån vårt perspektiv och våra erfarenheter
En ö i förvandling
Skorpios, Onassis legendariska ö i Joniska havet, genomgår just nu en förvandling, eller åtminstone har en förvandling startat. Ön där Onassis gifte sig med Jacqueline Kennedy och hade som sitt privata paradis, där kändisar och den tidens elit var gäster, har köpts av en rysk oligark som skall omvandla det till en lyxresort. Ön där vi för 10 år sedan kunde ankra utanför fina stränder har nu förbudsskyltar överallt och beväpnade vakter i RIB-båtar.
Antigua Sailing week 1983
Just nu håller Antigua Sailing week på som är avslutningen på vintersäsongen i Västindien. För 40 år sedan deltog jag i seglingarna ombord på båten War Baby vilket jag skrev en artikel om. Mycket har ändrats sen dess men mycket är också detsamma men lite nostalgi kan förgylla livet så nu publicerar jag artikeln igen med lite bilder från 1983.
Vårsegling
Efter en händelserik vinter med Sarita i Messolonghi var det i mitten av april dags att röra på oss igen. Vi styrde kosan väster och norrut efter vartåt det blåste och hamnade på Meganisi där utforskade ön med cykel. Dåligt väder gjorde att vi fortsatte till Tranquil Bay mitt emot Nidri på Lefkas där vi också passade på att vandra till Nidri vattenfall. Sen blev det ett återbesök till Mytikas där vi känner oss som hemma. Läs mer om allt detta i inlägget.
Deo har kört vidare
Deo, vår Renault Clio, har med trasig motor fått en ny ägare som vi hoppas kan ge Deo ett nytt liv. Vi har fått uppleva mycket med Deo som reskamrat och det kändes inte mer ’än rätt att sammanfatta vår tid tillsammans i ett inlägg. Läs gärna om våra upplevelser med Deo.