FrÄn skÀrgÄrds- till oceansegling
Ett nytt Är har just öppnat dörren och det Àr ett naturligt tillfÀlle för en sammanfattning av sommarens seglingar dÄ det var lÀnge sen vi uppdaterade vad vi gjort med ett inlÀgg pÄ hemsidan, Men nu finns förutom detta inlÀgg, som Àr en sammanfattning av vÄra seglingar i Joniska havet 2021, ocksÄ lite ögonblicksbilder i form av notiser frÄn strandhugg i somras
Ett inlÀgg om sommarens seglingar med Sarita i Grekland genom ögonblicksbilder som vi skrivit under vÄra upplevelser. Detta efter Grekland öppnade upp efter en lÄng period av lock-down under vintern och vi kunde lÀmna Preveza marina dÀr vi tvingats ligga stil. Seglingen avslutades i slutet av juli nÀr vi beslöt oss för att Äka hem till Sverige.
Efter att Grekland har stÀngt ner landet i lockdown under Covid-19 krisen har vi legat stilla i Preveza Marina frÄn november till maj. Nu har man lÀttat pÄ restriktionerna. Men vad Àr det som krÀvs för att segla hÀr och hur har vi löst allt som mÄste göras. Kanske kan vÄra stapplande steg med grekisk byrÄkrati vara till nytta för andra som funderar pÄ att komma hit för segling i sommar.
Grekland har “lockdown” och utegĂ„ngsförbud mellan 21.00 och 05.00. Sarita Ă€r dĂ€rmed förbjuden att segla och utforska ankarplatser. Vi har dock bytt miljö frĂ„n att legat pĂ„ land i Cleopatra Marina i Aktio i över tre Ă„r ligger Sarita och guppar i vattnet i Preveza marina tvĂ€rs över sundet som leder till Amvrakikobukten. HĂ€r trivs vi ocksĂ„ och har vi börjat hitta nya rutiner, utforska nya omrĂ„den och trĂ€ffa nya mĂ€nniskor i ett Grekland som liksom resten av vĂ€rlden slĂ„ss mot ett virus.
Efter en period pÄ över tvÄ Är med bÄtrenovering pÄ varvet sÄ har det blivit mÄnga timmar pÄ dÀck, i ruffen, i motorrummet och i kölsvinet. Men tiden har inte bara spenderats med bÄtjobb, vi har besökt Sverige, Azorerna, Svalbard och leveransseglat till Bahamas. Men det vi minns bÀst Àr alla utflykter i trakten och promenader i nÀromrÄdet under lÄgsÀsongen, dÄ inga turister Àr hÀr.
Vi Ă€r tillbaka ombord Sarita efter vĂ„r sejour i Sverige och bĂ„tmĂ€ssan och man kan sĂ€ga att oordningen Ă€r Ă„terstĂ€lld. Vi har fem hytter och en salong och kök pĂ„ totalt cirka 30 kvadratmeter boyta ombord pĂ„ Sarita som i nulĂ€get Ă€r reducerat till en tredjedel dĂ„ vi lever i en hytt, en halv salong och pentry. Resten Ă€r upptaget av verktyg, fĂ€rgburkar, dynor, reservdelar, bra-att-ha prylar, segel, gummijolle och lite allsköns brĂ„te. Helt normalt dĂ„ bĂ„ten Ă€r i âwork-modeâ med andra ord.
Vi har nu varit i Grekland periodvis under sju Är och har under tider mer och mer blivit imponerad av mÄnga yrkeskÄrers skicklighet och stolthet över sitt arbete och generositet i sitt agerande. Det har varit bÄtbyggare pÄ Symi, kypare i Sivota, bilmeck i Preveza, tandlÀkare i Vonitsa, torghandlarna pÄ de lokala marknaderna och mÄnga fler. Det förgyller tiden hÀr som dÄ inte bara blir segling och vackra vikar med vÀrme, sol, och bad utan ocksÄ möten med mÀnniskor.
Det skedde med tvÄ frontpassager i mitten av september. Helt plötsligt nÄdde inte termometern upp till 25 grader under dagen och visade under 20 grader pÄ natten. AtmosfÀren pÄ ankarplatserna och i de grekiska byarna och stÀderna kÀndes annorlunda, sommarmÄnaderna med turister led mot sitt slut och början pÄ en lugnare tillvaro hade börjat
Det finns ingen typisk dag ombord Sarita, det Àr en del av charmen att bo ombord en segelbÄt. Alla dagar Àr speciella och formas beroende av vÀder, vad som Àr nödvÀndigt att göra och humöret och lusten hos oss ombord. Idag blev det en lÄngpromenad pÄ förmiddagen till Vonitsa med belöning och pallning av frukt, en simtur, hemmagjord pizza till lunch, en liten siesta och lite bÄtpul. Följ med pÄ en dag ombord pÄ Sarita.
Första gÄngen jag hörde talas om Lefkas kanal var 1980 nÀr jag arbetade pÄ en segelbÄt som besökte sÄ mÄnga öar som möjligt i Grekland under sommaren. DÄ valde skepparen pÄ bÄten att runda Lefkas pÄ dess vÀstsida, havssida, för att undvika kanalen som beskrevs ha ett osÀkert djup. Sedan dess har jag sedan 2012 passerat genom kanalen Ätskilliga gÄnger, alltid med samma fascination av bron som bestÄr av en bilfÀrja och det stÀndiga arbetet som pÄgÄtt i kanalen.
BÄtlivet i Joniska havet har förÀndrats under de snart sex sÀsonger vi tillbringat hÀr. Det har blivit mer av det mesta, pÄ gott och ont. Fler bÄtar och turister men ocksÄ fler kvinnor bakom rodret och personer som engagerar sig för miljön. Samtidigt ger de grekiska öarna möjligheter till mÄnga upplevelser i en fantastisk miljö och ju lÀngre tid vi spenderar hÀr desto fler unika och genuina stÀllen upptÀcker vi.
Vi lÄg i Lakka, en lagun med azurblÄtt vatten pÄ norra Paxos, och hade börjat slappna av för kvÀllen. BÄtarna som kommit in hade ankrat och bevakningen att ingen lÀgger sitt ankare som Àventyrar nattsömnen för oss pÄ Sarita hade i stort sett avslutats. Det behövs dÄ jag aldrig sett sÄ mÄnga bÄtar i Joniska havet, det var över 100 bÄtar i en yta som motsvarar SÀck i Stockholms skÀrgÄrd. DÄ anlÀnde If, en ca 30 meter lÄng lyxmotorbÄt (kostar en halvmiljon i veckan att chartra).
Vi lÄg i en av vÄra favoritankarplatser, en liten vik pÄ södra Kastos, och sÄg nÄgot ganska stort och mörkt ligga i vattnet. Vad var det? Det lÄg en bit bort sÄ kikare fram. Kunde det vara en dykare med vÄtdrÀkt? Kanske inte, jag sÄg inget cyklop eller snorkel. Var det en stor stock som lÄg och flöt? Kanske en delfin? Men den lÄg för stilla och jag sÄg ingen fena.
Sen sjösÀttningen har vi hunnit rÀdda en bÄt frÄn att driva pÄ klippor, haft ett ankarspel som fÄtt spel, rensat dieseltanken frÄn vÀxande bakterier med hjÀlp av det billigaste hjÀlpmedlet ombord och sparat pengar med abonnemang dÀr roamingavgiften Àr borttagen, betalt det nya seglingstillstÄndet i Grekland och rensat strÀnder frÄn plastskrÀp. Och allt har gett nya kunskaper.
Att vi nu flyttat till Sarita börjar efter en mÄnad ombord sakta sjunka ner. Tidigare har vi kommit ner för sommarmÄnaderna under semester/tjÀnstledigt dÀr vi under största tiden haft gÀster ombord dÀr Sarita stÀndigt varit pÄ vÀg, alla system ombord mÄste fungera och vi har delat utrymmet ombord. Nu har vi helt plötsligt mer tid tillsammans och med Sarita, nÄgot som Àr svÄrt att fÄ in i vÄrt medvetande.
BÄtar Àr ett mysterium. Efter att tvÄ personer har jobbat hÄrt i tvÄ veckor pÄ bÄten sÄ vore det lÀtt att redovisa vad som Àr gjort. Men nÀr jag sÀtter mig ned och skall lista alla ÄtgÀrder vi gjort sÄ kommer jag knappt ihÄg en enda, och Sarita ser ut som vanligt. VÄrt mÄl har varit att minimimera utgifter, inte maximera inkomster nÀr vi flyttat ombord.
SÄ har de sista pusselbitarna fallit pÄ plats och Lucina och jag kastar förtöjningarna för att segla ut bortom horisonten. Nu Àr det inte bara sommarseglingar i Medelhavet som lockar utan ett liv med bÄten som bostad och vÀrldshaven som bakgÄrd. En livsstil som ger oss mycket av det vi vÀrderar i tillvaron och som vi njuter av, nÄgot som vi Àven i framtiden vill dela med gÀster ombord.
Det har inte blivit nÄgot blogginlÀgg pÄ lÀnge och förklaringen Àr enkel, jag har varit sjuk. Inte nÄgot allvarligt (hoppas jag) men tillrÀckligt sjuk för att bli inlagd pÄ ett Grekiskt sjukhus och för att avbryta seglingssÀsongen i Joniska havet. Det var första gÄngen i mitt liv som jag varit inlagd pÄ sjukhus. Men trots det, eller snarare tack vare det, sÄ inser jag hur lyckligt lottad jag Àr. Nu med lite distans till hÀndelsen Àr det dags att dela med sig av de tankar som upptog min vÀrld pÄ sjukhuset.
Jag sitter i sittbrunnen efter frukost och tÀnker pÄ vad jag borde göra. Jag kÀnner hur det börjar krypa lite i kroppen men bestÀmmer mig för att nu skall jag ta tillfÀllet i akt och vara nöjd och inte lÄta stressen ta över. Det tar ett tag av massa dÄliga samveten, jantelagar, duktighetskrav och annat som har ackumulerats i mitt medvetande under generationer innan prestationsÄngesten slÀpper och jag kan börja vara hÀr och nu.
Vi hade legat pÄ svaj under natten och pÄ morgonen var det dags att starta motorn och ta upp ankaret, men allt som hÀnde nÀr jag vred pÄ nyckeln var ljudet av ett klick nere frÄn motorrummet. Inte den roligaste starten pÄ dagen, men pÄ Sarita kan man koppla om sÄ att förbrukningsbatterierna, de som anvÀnds för lampor, instrument, kyl och annat, ocksÄ tillfÀlligt anvÀnds som startbatterier.
Ljudet nÀr tampen gick av var inte högt och allt skedde sÄ snabbt sÄ nÀr det sved till lÀngst ner pÄ vaden lyfte jag instinktivt pÄ foten och undkom dÀrmed att följa med skotet ut över relingen. Ljudet frÄn den fladdrande genuan tog sen all uppmÀrksamhet sÄ jag tÀnkte inte mer pÄ svedan förrÀn jag kom tillbaks till sittbrunnen och tittade pÄ vaden och sÄg att skinnet var bortslitet och det lyste rött i en linje runt halva benet.
Efter en mellanlandning i Wien sÄ vÀlkomnade oss Preveza och Grekland med öppna armar. Visserligen lÄg ett ÄskvÀder och oroade över fastlandet, men det löste upp sig till kvÀllen. Temperaturen var lagom, inte hett utan bara behagligt varmt och en bris svepte svalkande över havet. Vi kom fram till Sarita vid 15-tiden och hon fick en efterlÀngtad genomventilation med luckor öppna och en spolning i fÀrskvatten, och det kÀndes som hon lÀngtat efter oss ocksÄ.
Det Àr nu tvÄ veckor tills jag och Lucina ger oss av söderut till vÄr bÄt Sarita i Grekland för sÀsongen. Det kÀnns det skönt med en sommar som garanterar sol och vÀrme med klarblÄtt vatten och flÀktande sjöbris i Joniska havet. Högen med bÄtprylar som skall ner börjar vÀxa och snart Àr maxgrÀnsen nÄdd utan att betala övervikt.
Filmen  som sammanfattar Saritas Àventyr i Greklands farvattnen 2015 finns ny pÄ YouTuben. FrÄn starten pÄ Rhodos i Egeiska havet, seglingen över Kykladerna, genom Korintkanalen och ut i Joniska havet med seglingar frÄn Kefalonia och upp till Korfu och tillbaks. Ser fram emot mer segling ombord pÄ Sarita sommaren 2016.
Det kÀnns lite overkligt att sitta i en intensiv svensk grönska i dÀr temperaturen kryper ner mot 5 grader pÄ natten nÀr den aldrig varit under 20 under flera mÄnader. Samtidigt som jag saknar bÄde Sarita och livsstilen ombord sÄ kÀnns det skönt att komma hem till ett land med Ärstider. Men seglingen i den grekiska övÀrlden har varit en fantastisk tid med mÄnga hÀrliga upplevelser och fina möten med mÀnniskor.